Nu frågar jag ALLA hoppryttare där ute samma fråga och jag skulle så gärna vilja ha svar på det! Så långt eller kort som ni känner att ni vill dela, men era svar betyder mycket! 
Tänkte sammanställa lite i ett eget inlägg om jag får tillräckligt med svar så det vore så snällt om ni ville hjälpa mig!

Vad tänker ni medan ni rider en hoppbana? På tävling eller på träning, spelar ingen roll. Jag är inte ute efter vad ni tänker på innan utan vilka tankar som hinner gå genom ert huvud vid anridning, innan ni bestämmer vägen osv! Vad checkar ni av? Tänker ni bara framåt eller hur gör ni? 

Min andra bifråga är: 
Rusar det någon gång in tankar som "jag ligger helt fel, detta går inte" eller "Jag vet inte om jag kommer rätt" eller dylikt? 

Så tacksam för svar!

Kramar!
/Myran 

"Om man som nybörjare anmäler sig till en ridskola idag får man sitta upp på en häst och rida redan under den första lektionen. Det är enligt min uppfattning direkt oansvarigt att tillåta nybörjare att rida innan de har fått lära sig hur en häst fungerar och hur den ska hanteras. 
All ridskoleutbildning borde föregås av en obligatorisk period med undervisning i hästpsykologi och hästhantering. 
Den uppfattningen har jag fått efter samtal med flera ridinstruktörer och ett par ridskolechefer. 

Ansvaret ligger hos Ridsportförbundet som inte vill lyssna på det örat och det är inget hållbart försvar att eleverna eller deras föräldrar inte vill betala för lektioner om de inte får rida. 
Man har helt enkelt inte i sadeln att göra om man inte kan hantera hästen på marken först! 

Men jag är mycket väl medveten om det dilemma som ligger dolt här. På ridskolorna strävar man efter att erbjuda en hästuppupplevelse, men elever och föräldrar ser det som att de köper ridminuter. 
Det händer att ponnyföräldrar påpekar att lektionen bara blev 40 min istället för de utlovade 45, när instruktören avslutar lektionen på utsatt tid, trots att lektionen kom igång 5 min senare än beräknat därför att en elev hade problem med hästen vid sadling och tränsning."

Detta är från samma bok som jag skrivit stycken ur tidigare och jag tycker att den är så bra!

Jag tycker att författaren till boken verkligen hittade en öm punkt och skrev ut vad det verkligen problemet verkligen ligger. 
Ridning är inte samma sak som att träna aerobics, simning eller vad det kan vara. Det är levande varelser vi håller på med och gör man inte rätt och lär sig rätt saker blir det farligt. 
Det är farligt att låta en 6åring rida själv tillsammans med 8 andra, oavsett hur duktigt barnet är. Händer det något har den inte en chans. 



Jag tycker att vi har jobbat ihop ett bra koncept ändå på Tokarp. Visst är det så att eleverna rider med en gång när de kommer till ridskolan MEN vi har erfarna och duktiga ledare som ser till att allt blir så säkert det kan.

vad tycker ni om hästmarknader eller djurmarknader över huvudtaget. Det finns säkert otroligt många olika, med olika bra förhållningssätt, men jag är intresserad av era åsikter. Speciellt från er som faktiskt varit på en marknad och sett med egna ögon hur det är. 

Så vad säger ni? 

Kramar!
/Myran
Hemsida till en av de största ---->Hjallerup i Danmark

Vad tycker ni är det viktigaste på en ridskola? 

Är det att allt är i ordning och reda så att man hittar allt även om man inte vart där tidigare? 
Är det att ridlärarna har papper på alla utbildningar de gått eller är referenser och praktisk erfarenhet likvärdigt? 
Är manege viktigt?
Är paddock viktigt? Vilken av dem är viktigast? 
Är tillgång till varmt utrymme viktigt? Toa, dusch och omklädningsrum; När kommer de inte i bilden? 
Cafeteria?

Hästarnas utbildningsnivå? Rasen på hästarna, storleken, åldern? 
Hästhållningen, stall kontra lösdrift? 
Uteritter eller bara träning? Lugna stadiga barnponnyer? 

Hästarnas hull, humör och uppfostran?

Stalltjejerna, är de viktiga? På vilket sätt? 

Själva lektionsupplägget, teori när hur och om vad?, Terminsplan?

Tävlingar, tävlingsmöjligheter och andra satsningsmöjligheter?

Jag vill verkligen veta vad som ligger i topp på eran priolista. Vad är viktigast på en ridskola för just DIG?



Ja du Naxos, vad tycker du är viktigast?

Antar att jag inte var den enda som tittade på ponnyakuten den här veckan också? ;) 
Tycker faktiskt om serien även om det ibland är lite för mycket runt omkring och inte så mycket om just hästarna. 



Men i alla fall, det är ju en av deltagarna som har med sin häst på inridning, kommer inte ihåg vad varken häst, ägare eller gästtränare heter, men vissa saker som de gör håller jag absolut inte med om.
Det kanske funkar i längden och med lite tur, men vissa saker känns helt onödigt och bara en stor risk istället för en säkerhetsåtgärd. 

Första reaktionen; 
Överlag tycker jag att det är försiktigt på ett dåligt och omkringtassande sätt. Beror ju helt på hur mycket hästen är hanterad innan, men som till exempel longeringen. Det är så försiktigt så hästen precis gör det den ska, men nästan inte alls. Ska det vara trav så är det någon slags skritt/jogg. Varför ska man ta det så lugnt på det sättet bara för att det är en ung häst? 
Man kan vara tydlig och schysst utan att tassa omkring så tycker jag. 

Andra stora reaktionen var när de la på sadeln i boxen. Varför? Absolut att man inte ska lägga på en unghäst en sadel i en spilta eller på en skötselplats det första man gör men varför i en box?

Jag tycker personligen att det är mycket mycket säkrare och enklare att longera ett par minuter, sedan lägga på sadeln i paddocken/manegen, och sedan lina lite till. 
Klara fördelar är att man redan är på plats ifall hästen nu reagerar på gjorden och brakar loss i en bockserie. Då har man den på lina och kan reda ut det på ett bra sätt. 
Sedan blir man inte lika lätt klämd, självklart! 

Enda nackdelen jag kan se med att sadla i paddocken kan vara att man måste vara såpass försigkommen att man kan sadla på ett säkert sätt för unghästar samtidigt som man har koll på en longerlina som man håller i. Men å andra sidan, ska man rida in en häst så kanske man ska ha så mycket rutin så detta inte är något problem. Eller?
Skulle möjligtvis vara att man skulla tappa hästen och tappa linan, men det känns fortfarande inte lika osäkert som att sadla första gången i boxen. 


Lånad bild från Tokarna =) 

Sedan återkommer jag till den här ineffektiva försiktigheten. Varför knappt mana på hästen i trav när den väl har sadel och sadelgjord, rädd för att den ska bocka eller reagera? Bara för att den inte reagerar för stunden betyder inte det att den är avspänd och lösgjord. 
Trava på framåt istället och låt de där spänningarna som (oftast) finns hos en unghäst komma ut. Det gör ingenting att de bockar lite grann, efteråt brukar det vara lugnt och avspänt på ett helt annat sätt. 

Det är för övrigt inte alls något påhopp på tjejen eller ponnyn, tycker att tjejen är helskön och ponnyn ursöt, men metoderna känns i vissa moment oproffsigt osäkra.
Det finns alltid en säkerhetsrisk med unghästar ändå, så varför spä på det ännu mer? 

Jag vet att många galoppstall gör likadant när de ska ha på sadlarna på fullbloden och att de även ibland sitter upp i boxen första gången. Känns totalt livsfarligt och onödigt när det finns andra säkrare sätt. 

Var tvungen att ventilera lite grann bara. Detta är mina åsikter som baseras på många år tillsammans med mentor och med unghästar av olika slag, även problemhästar där inridningen misslyckats. 
Jag har ofta hängt på- och vart först upp på unghästar, samt fått lära mig att läsa av dem. Jag har faktiskt mer i ryggen än vad jag ibland låter mig själv tro, men jag är stol över det! =) 

Det finns lika många metoder för inridning som det finns unghästar där ute, men det jag fick lära mig var det som militärerna, de största mentorerna och proffsen gör. Jag tror på den metoden, men jag tror också att det kräver år av träning med bra mentorer för att till slut ha övat upp den känslan som behövs för att ta tillvara på en unghästs kvaliteér på bästa sätt. 

Tack för mig =) 
Kramar!
/Myran

Fick en fråga ang. hur vi tänker med uteritter etc på ridskolan och om det ingår i alla grupper osv. Såhär tänker vi =)

Alla vanliga ridlektioner har ett rullande schema som beror lite på vilken nivå gruppen ligger på. Ledningsgrupperna, ledningsettorna och i vissa fall ettorna har hippologi oftare än andra grupper och anledningen är bland annat för att de ska lära sig att göra iordning en häst för ridning på ett bra och säkert sätt som hästarna uppskattar.
Dessutom är det andra saker som man måste lära sig så fort som möjligt för att få en större säkerhet med hästarna, tex. hur de funkar och hur man ska bete sig med dem. 

Övriga grupper har hippologi ca 3 - 4 gånger/termin då både praktisk och teoretisk.

Specialgrupperna är inriktade på sin speciella gren eller har blandad disciplin men har inte vanliga hippologilektioner som övriga grupper MEN ett krav för att vara med i en specialgrupp är att rida i minst en vanlig grupp också, för att inte missa något i hanteringen av häst eller uteritterna. 
Några få undantag har dock gjorts här av olika anledningar och reglerna syftar mest på lektionsryttare utan egen häst. 
Det är absolut inte omöjilgt att kunna vara med i en specialgrupp med sin egna häst utan att rida vanlig lektion.
Anledningen till det är dels att den ryttarens häst förhoppningsvis får en varierad träning ändå och för att ryttaren förhoppningsvis har den kunskapen som krävs för att ha häst på ett säkert sätt. 



Det rullande schemat för de flesta grupper ser ut såhär; Dressyr, hoppning, uteritt. I vissa fall har gruppen bett om att få ha två dressyr på rad osv så vissa av grupperna är specialanpassade efter elevernas önskemål, men uteritten ska finnas där var tredje gång. Ibland var fjärde. 

Vi på Tokarp vill förmedla en varierad och komplett utbildning för ryttare och då ingår uteritter. Dels för att folk ska förstå vilken stor roll uteritterna faktiskt har om de tex. skaffar egen häst senare men våra hästar måste självklart tycka att jobbet på ridskolan är ok och roligt och då krävs det att de kommer ut regelbundet. 
Dessutom går en "manegehäst" sönder om den aldrig får komma ut alt. får spänningar som gör att den psykiskt inte mår bra. 
Detta har vi fått konstaterat sååå många gånger och något vi tror och håller stenhårt på. Våra hästar får regelbundet "skogsterapi" ;) haha.

Uteritten är alltså en stor del av ridutbildningen som skapar en rätt attityd hos eleven som den måste ha när den till slut står på egna ben. 



Våra ledningsbarn rider ut varannan gång för att hitta balansen och för att leka fram kunskapen istället för att harva runt i manegen. Hästarna och ponnyerna blir glada och barnen tycker att det är kul =) 
Vi brukar ofta styra runt träd osv så att det fortfarande blir en väldigt kunskaptsgivande lektion för dem utan att tråka ut både ponnyer och barn. 
Balansövningar och barbackaridning står också på schemat för alla grupper. Även damgrupperna som ibland är något skeptiska i början ;) 

De alternativ som vi har att erbjuda tex. privatekipage som vill få hjälp med träning är att antingen rida privatlektioner med sin häst, eller på ridskolehäst, alt. hoppa in i vissa träningsgrupper på rätt nivå om det är någon borta eller när det finns plats. 
Ännu ett sätt är att sälja sina uteritter även om inte jag tycker att det är någon bra lösning, men har man egen häst så kanske man får sin dos av uteritterna ändå. Jag vet inte? 
Sen är det skillnad på att rida ut ensam eller tillsammans med en kompis mot att rida ut med 8 andra och hästarna beter sig annorlunda så visst är det en erfarenhet också. 



Våra hästar går max 3 lektioner per dag och en av dessa lektioner ska vara en uteritt. Hästarna ska alltså inte gå fler än 2 pass på ridbanan per dag. Går de mer än så lessnar de på jobbet. Och hur bra lär man sig på hästar som inte tycker om sitt jobb?? 

Ännu ett sätt att se på det hela är att hur ska våra ledningsbarn kunna rida ut på hästar som sällan kommer ut?
Det är nog inte bara jag som hört skräckhistorier om galna skogstokiga lektoinshästar som äntligen får komma ut på uteritt till våren och där alla förutom en ramlar av. I bästa fall.... 

Ne, självklart får människor tycka olika, men uteritterna kommer att vara kvar och vara en stor del i ridutbildningen på Tokarp =) 

Vad tycker ni?? 

Kramar!
/Myran



Och som någon klok sa; Du behärskar din häst fullt först när du behärskar den i terrängen. Håller med! =)

Den här filosofin har Tokarp stått för i snart 30 år och i stort sett alla våra hästar håller livet ut, blir långt över 20 år och tycker att livet är roligt. 

Jag tycker att det rentav är skrämmande med ridskolor som har filosofin att lektionshästar inte ska behöva gå på lektion mer än ett par år. Det tyder bara på att de har ett system som inte funkar fullt ut och att hästarna inte trivs med det. 
Min stenhårda åsikt. =)

Ja som rubriken lyder. Kom på en sak som är ganska intressant. Det är inte konstigt att man inte lär sig saker så himla fort, speciellt inte i början av sitt liv eller i början av skolperioden eller vad det kan vara. 

Samtidigt som man ska lära sig något specifikt måste man lära sig hur man ska lära sig det, alltså utveckla någon slags instuderingsteknik i kroppen och huvudet. 
Det är inte konstigt att det är svårt att lära sig att rida ;) 

Jag kom att tänka på det igår när jag tog på mig jackan för att åka hem ifrån stallet att jag går först till jackan, går sedan ut till mitten av hallen, för att sedan gå tillbaka där jackan hängde innan, undertiden som jag tar på mig den. Detta var jag överhuvudtaget inte medveten om innan, men tänk så mycket saker man gör som man inte tänker på eller vet om. Som går på automatik.

Om man kan lära sig att se allting som man gör, även den minsta grejen, kommer man få sååå mycket lättare att lära sig inom ridning också. Det är jag hundra på!
Detta blev ett riktigt fluminläg men jag känner att detta var en liten "AHA-upplevelse". Precis som Lena Furberg säger; "Att lära sig teckna är att lära sig se".
Jag tycker att det är samma sak i ridningen, man måste bara lära sig se sina egna misstag, vilket kan vara svårt ÄVEN om man har en bra ridlärare. 
Ofta tänker man; Det är nog inte riktigt så, eller det gäller inte mig. Men ta åt dig allt som din (förtroendevalda) ridlärare säger till dig! På det sättet kommer du ta dig framåt så långt du vill!

Ja, det var mitt flum/åsikts/tipsinlägg for the day! 

Kramar!

... Schabrak

Snyggare än vojlock, bökigare om man behöver förstärka, men har fortfarande hellre schabrak ;) 

miniåsiktsinlägg. ^^

/Myran

Ja.. Har faktiskt kommit till insikt om hästeriet i internetvärlden. Läser, som så många andra, dressyrmupparna och kollar för det mesta på kommenterarerna som skrivs där.

Jag blir nästan arg varje gång. Religioner, filisofier som folk tror helt stenhårt på och bara drar ner alla andra och trycker ner dem för att de tycker annorlunda. 
Som barfotadebatten till exempel. En kommenterar var "friska hovar ömmar inte". Men va fan? Enligt MIN åsikt är det många som är så insnöade på sitt att det går ut över hästen. 
Tänk om den där hästen verkligen verkligen behöver skor då? Ska den gå och ömma hela sitt liv då? Kanske under belastning av ryttare också? Är det schysst? 

Skor hämmar hovmekanismen. Ja, det gör det till viss del, men pest eller kolera? Ömmande hovar eller en något hämmad hovmekanism? 
skor man som man ska och har en duktig hovslagare SKA MAN INTE låsa hoven utan den ska fortfarande få utrymme att röra sig... Strålen ska fortfarande nå ner till underlaget och då funkar hoven.. 

Men det jag har kommit till insikt med är i alla fall att jag SKITER I ATT KOMMENTERA. Jag orkar inte med debatterna som blir, speciellt inte när det blir smutskastning och okunnig inlägg.. Fullkomligt hatar det. Det är en heeeelt annan sak om man frågar om något. Man måste ju lära sig men att tro sig kunna något som man inte har en aning om fullkomligt hatar jag.. 
Det går inte att göra sig förstådd på internet.. 

Nej, jag säger inte att jag kan allting, men jag är otroligt villig att lära mig och har under MÅNGA ÅR läst häst, lärt mig, gått bredvid, hanterat olika hästar, jobbat med hästar, assisterat veterinärer och hovslagare och lärt mig en hel del. 
Är det något jag inte anser mig vara säker på säger jag det.

Så ha ett öppet sinne och ta råd av de som betyder något för dig och som du VET Är duktiga på sin sak. Som Linn Olsson sa i ett inlägg; Välj ut ett par som du bollar allting med och stäng ute resten. Annars blir man knäpp.  

Gah!

(Bilderna har inte med inlägget att göra egentligen och inte heller ryttarna)

Ibland fascineras jag mer än vanligt av folk. I vissa speciella fall mammor som inte har så stor kunskap om hästar. 
Men oavsett hur mycket/lite kunskap man har så borde man väl förstå att hästar är djur och att de är relativt stora och väldigt starka? Eller?

Ibland undrar jag över detta. Vad är det som pushar en mamma att be ridläraren låta sin 6 åriga dotter rida utan ledare? 
6 åringar kan vara väldigt duktiga och ha både travat och galopperat MEN när det händer någonting vilket det gör NÅGON GÅNG med hästar/ponnyer så har de inte en chans att klara av det. 
Så enkelt är det. 
Sen är det inte självklart att en åttaåring är mogen för att rida utan ledare heller, men det var ett exempel med 6 år då jag varit med om detta senast... 


Varför kan då inte barnet få ha en livlina i stil med en duktig ledare som håller i ett grimskaft. Det är ju inte så att ledaren ska rida åt barnet utan bara finnas där om hästen busar till det eller blir skrämd för all del. 
Handlar det om prestige? 
"Mitt barn har hoppat studs i deras stall. Hon är jätteduktig och kan galoppera själv". 
Det kanske hon kan. I stort sett ALLA barn kan galoppera på våra ponnyer själva också NÄR DET INTE HÄNDER NÅGOT.

Alla ponnyer/hästar är just vad det heter. Hästar eller ponnyer. De reagerar på saker och ting hur snälla, lugna eller väluppfostrade de än är. 
Man kan inte ta ur hästen ur en häst! 



Om man ska se det från ytterligare en synvinkel: 
Hur schysst är det mot HÄSTEN om ett barn sitter och skumpar i fel gångart eller drar lite extra i högertygeln hela lektionen. Är det konstigt att lektionshästar som får utstå det här tröttnar?? Verkligen inte... 

Det är inte heller schysst att "kundflirta" med barn genom att låta dem tro att de är bättre än vad de är. Barn ska få TONVIS med beröm för det som de gör bra och det ÄR alltid något som funkar och går bra, men VARFÖR hylla det som faktiskt inte funkar?
Hur ska barnet kunna ursklija vad som är sant och inte och HUR kommer barnet att reagera och agera när det till slut kommer fram att hon/han kanske inte är redo för att hoppa en bana på 50 cm eller rida i galopp på den där volten? Det är inte schysst men det är många stall som sysslar med sånt här och det stör mig något ofantligt. 

Det är inte konstigt att folk inte betalar pengar för den så viktiga grunden när de tror att de kan ta "genvägar" och lära sig fortare. 
I Tyskland får eleverna slita häcken av sig, ofta på longerlina, innan de ens får ta i hästarnas mun! Det är så ridskolorna där funkar. Sitsen, följsamhet, känsla, grunder, ihärdighet! Det är det som man kommer någonstans på.

Ja, nu har jag fått skriva av mig lite grann.. Men det stör mig. Barnen ska på ett roligt sätt få lära sig rida under trygga omständigheter men med lagom mycket utmaning.



Vem är det som får skulden när det väl händer något? Hästen... Den är dum, eller farlig. Mjo, visst.. Eller så är det så att någon, i ridskolans fall; ridläraren, gjort en felbedömning i vad ryttaren kan klara, eller låtit den rida själv för tidigt pga press från föräldrar, eller inte har möjligheten att kunna bedöma vad som är säkert och inte.. 
Alla gör misstag och det är inte det jag säger, men otroligt mycket småolyckor hade kunnat stoppas om man tänkt ett steg längre.. 

Det är bara de som är ihärdiga, ödmjuka och har tålamod som kommer någonstans i en sån här extrem sport. Det finns inga genvägar MEN när väl grunderna sitter, kan det gå fort mot toppen! =) 

Kramar!
/Myran

Klockren och jag fick nästan tårar i ögonen! Vi har den vackraste sporten av alla! Hur kan de inte se det? 

Kramar!
/Myran

http://www.hippson.se/artikelarkivet/kronikor/kronika-vi-skrammer-sportjournalisterna.htm
Bra artikel från hippson

http://equipage.se/camillas-blogg/item/1267-lasse-anrell-%E2%80%93-vem-fan-ar-det
Omg vad bra! Redaktionen på Equipage har utamnat Lasse Anrell på att komma och ta en ridlektion ;) HAHAHAH!

Jag blir mörkrädd!! Och folk klagar på bagateller. Herregud... 

Såhär SKA det vara:
- Hästen SKA stå i en box med spån/halm/guldglitterpellets upp til magen. MINST!
- Hänste SKA tas ut i hage på exakt tid och vara där i en väldigt PRECIS tid. Annars är det allvarligt! ps. om hästen springer måste den ha femtioelva skydd och gå i en 3x3m hage...ds.
- Det är totalt djurplågeri att lämna hästen UTOMHUS på NATTEN!!! Vem kan göra något sånt.. 
- Hästen SKA ha täcke, minst två stycken. Bara vintertäcke räcker ju ingenstans...
- Hästen SKA ha pad under fleecelindorna annars är man HELT KNÄPP!
- Outfiten på hästen SKA fan matchas! Annars är man en skogsmulle
- Man MÅSTE visitera hästen minst femtioelva gånger minst. I TIMMEN!
- ALLTING MÅSTE FÖRKLARAS IN I MINSTA DETALJ PÅ EN BLOGG FÖR ATT FOLK INTE SKA KASTA SKIT PÅ EN! 

Vad i helvete är det med hästfolk??? Jag blir sååå trött. Skitsnack, baktal, tyken attityd, snevriden syn på vad som är bra för hästen, fokus på HELT fel saker. Lägg av! Väx upp! Läs på! 

Jag blir så satans trött på allt ibland... 
Så det var Myran som fick lite granna avskrivet.. Fan ta folk ibland! 
Kramar och en råsop till de som ******* ****** ** ******* ****!
Myran

Jag har kollat runt lite på olika bloggar och märker att många av kommenterarna på de stora bloggarna (Mupparna, Linn och sofias tex.) handlar om att hästen är bakom hand.

MEN

Vad är det med hästmänniskor som inte kan förstå att vägen till "perfektion" inte alltid är perfekt? Vilken ryttare rider sin häst i perfekt form år ut och år in? 
Jag tror att folk tycker att det är lätt att se om en häst går bakom hand och på så sätt kan de vara säkra på att sin kommentar stämmer. Eller någon som har en annan teori?

Jag blir både arg och irriterad över folk som ska leka besserwisser på nätet, men som i själva verket inte har en susning om vad allt det här om hästar handlar om. Formen handlar inte om det där satans lodplanet hela tiden. Det är en bra måttstock i vissa fall men i andra fall måste hästen till och  med "gå bakom hand" för att hamna i en rätt form. 
Jag tänker då i första hand på den runda låga formen. 

Visst är det intressant att vissa människor har mer "otur" än andra. ;) Man kan ju undra varför.. 
Ja.. var tvungen att skriva det efter att ha läst lite hästbloggar... blir trött av det.. 

"Min häst är helt galen och springer över mig när jag öppnar boxdörren. Jag har sån otur"
"Jag blev biten av en häst på ridskolan när jag skulle tränsa.. Snacka om otur"
"Min häst vägrade på hindret och jag ramlade av. Vilken otur!"

... vilka människor håller på med det här??; 




Är det de som faktiskt brinner för miniatyrhästar eller för de som inte vågar hoppa på riktigt ;) 
Det känns som att det är lite "hundutställning" av det hela. snoffsiga damer i snoffsiga kläder och som drar och har sig i pyttehästarna när de inte hoppar över asstora hinder för dem. Men det kanske bara är något jag har missat. 
Älskar den lilla svettfuxen som verkar klara sig bäst. 

Vad tycker ni om detta? Detta är alltså Världsmästerskap av något slag om jag förstod det rätt... 

/Myran

Nu har jag en sak jag undrar över. 

Varför är det så mycket lättare att anmäla sig till en hopptävling än en dressyrtävling?? 

vad är det som är så skrämmande med dressyr, eller tycker folk helt enkelt att det är tråkigt? Hur ska man göra för att ändra uppfattning, för dressyr är ALLT ANNAT ÄN TRÅKIGT, speciellt ju mer man lär sig och förstår. 

Egentligen borde det väl vara tvärtom? Att man startar sin häst i några dressyrtävlingar innan man ger sig ut på hoppbanorna? Eller??!

Jag har fått det här svaret jättemånga gånger; Ne, h*n orkar inte bära sig i galoppen än så jag måste träna mer innan jag kan vara med på dressyrtävling. Det får bli HOPPNING först.

Men hallå? Så i hoppning är det ingen galopp, eller behöver galoppen inte vara bärig där eller vad?

Jag tycker att det ska bli skitkul att tävla den 30:e nu igen och använda protokollet jag fick från förra gången för att göra det bättre. Fick man lite tuffa kommentarer är det bara att suga i sig och förbättra! =) Svårare än så är det inte.
Tänk vad tråkigt protokollet hade varit om det BARA var bra grejer och inget konstruktivt som man hade att jobba med. Tycker jag i af.. 

Så vad tycker ni? 
vad är lättast att anmäla sig till och varför? 
De tre som kommer med de intressantaste svaren får länkningar! =) 

Kramar!
MYran


Jag och Faramir =)

"Han kändes verkligen fin i traven" "Hon var stel i högersidan men efter lite lirkande blev hon bättre" "Han ville inte fatta vänster galopp så det gick inget bra"
Listan kan göras lång... 

VARFÖR är ryttare såå fokuserade på hästen? Vad hände med oss själva? (Jag inser att jag kritiserar mig själv också nu får jag har också skrivit saker om hur hästen kändes osv, men det tycker jag är ok, SÅLÄNGE men analyserar och kritiserar OCH berömmer sig själv också och FÖRST!)

Jag älskar när elever kommer fram efter en lektion och ska berätta vad som kändes bra/dåligt och börjar meningen med "Jag tycker att jag...." istället för den vanligaste frasen; "Jag tycker att han/hon...."

Det är bara genom oss själva som vi kan förändra och "förbättra" våra underbara hästar. Se över dig själv först och sen hästen... 

Vad säger ni??

/Myran

tycker ni att det är konstigt att man kan göra i stort sett samma rörelser etc. med alla typer av hästar?? 


Jag har läst på sååå många hästbloggar nu, att det är så "fascinerande" att shettisar gör slutor och galoppombyten och passage.
Att en fjording gör en piruett och att Ardennern gör levad.. 
Likadant att vissa "inlärningsmetoder" bara skulle passa vissa hästar?? 

Jag tycker inte det är ett dugg konstigt.. Det är hästar. Allt är hästar! Sen att man inte kommer vinna grand prix på en shettispassage är en annan femma men det är klart som fan att de kan utföra rörelserna. 
Det är ju inte direkt så att människan "lär" hästen hur den ska gå. 
suck.. 

Sålänge en häst har en någorlunda egenbalans tror jag att de kan utföra alla rörelser som vi ber dem om..

Vad tycker ni?