(Bilderna har inte med inlägget att göra egentligen och inte heller ryttarna)

Ibland fascineras jag mer än vanligt av folk. I vissa speciella fall mammor som inte har så stor kunskap om hästar. 
Men oavsett hur mycket/lite kunskap man har så borde man väl förstå att hästar är djur och att de är relativt stora och väldigt starka? Eller?

Ibland undrar jag över detta. Vad är det som pushar en mamma att be ridläraren låta sin 6 åriga dotter rida utan ledare? 
6 åringar kan vara väldigt duktiga och ha både travat och galopperat MEN när det händer någonting vilket det gör NÅGON GÅNG med hästar/ponnyer så har de inte en chans att klara av det. 
Så enkelt är det. 
Sen är det inte självklart att en åttaåring är mogen för att rida utan ledare heller, men det var ett exempel med 6 år då jag varit med om detta senast... 


Varför kan då inte barnet få ha en livlina i stil med en duktig ledare som håller i ett grimskaft. Det är ju inte så att ledaren ska rida åt barnet utan bara finnas där om hästen busar till det eller blir skrämd för all del. 
Handlar det om prestige? 
"Mitt barn har hoppat studs i deras stall. Hon är jätteduktig och kan galoppera själv". 
Det kanske hon kan. I stort sett ALLA barn kan galoppera på våra ponnyer själva också NÄR DET INTE HÄNDER NÅGOT.

Alla ponnyer/hästar är just vad det heter. Hästar eller ponnyer. De reagerar på saker och ting hur snälla, lugna eller väluppfostrade de än är. 
Man kan inte ta ur hästen ur en häst! 



Om man ska se det från ytterligare en synvinkel: 
Hur schysst är det mot HÄSTEN om ett barn sitter och skumpar i fel gångart eller drar lite extra i högertygeln hela lektionen. Är det konstigt att lektionshästar som får utstå det här tröttnar?? Verkligen inte... 

Det är inte heller schysst att "kundflirta" med barn genom att låta dem tro att de är bättre än vad de är. Barn ska få TONVIS med beröm för det som de gör bra och det ÄR alltid något som funkar och går bra, men VARFÖR hylla det som faktiskt inte funkar?
Hur ska barnet kunna ursklija vad som är sant och inte och HUR kommer barnet att reagera och agera när det till slut kommer fram att hon/han kanske inte är redo för att hoppa en bana på 50 cm eller rida i galopp på den där volten? Det är inte schysst men det är många stall som sysslar med sånt här och det stör mig något ofantligt. 

Det är inte konstigt att folk inte betalar pengar för den så viktiga grunden när de tror att de kan ta "genvägar" och lära sig fortare. 
I Tyskland får eleverna slita häcken av sig, ofta på longerlina, innan de ens får ta i hästarnas mun! Det är så ridskolorna där funkar. Sitsen, följsamhet, känsla, grunder, ihärdighet! Det är det som man kommer någonstans på.

Ja, nu har jag fått skriva av mig lite grann.. Men det stör mig. Barnen ska på ett roligt sätt få lära sig rida under trygga omständigheter men med lagom mycket utmaning.



Vem är det som får skulden när det väl händer något? Hästen... Den är dum, eller farlig. Mjo, visst.. Eller så är det så att någon, i ridskolans fall; ridläraren, gjort en felbedömning i vad ryttaren kan klara, eller låtit den rida själv för tidigt pga press från föräldrar, eller inte har möjligheten att kunna bedöma vad som är säkert och inte.. 
Alla gör misstag och det är inte det jag säger, men otroligt mycket småolyckor hade kunnat stoppas om man tänkt ett steg längre.. 

Det är bara de som är ihärdiga, ödmjuka och har tålamod som kommer någonstans i en sån här extrem sport. Det finns inga genvägar MEN när väl grunderna sitter, kan det gå fort mot toppen! =) 

Kramar!
/Myran