Idag har det på många punkter varit en bra dag. Jag kom iväg lite sent till stallet, men egentligen gjorde det ingenting. Mamma och jag jobbade med unghästar ganska länge och det var bara ett sånt där skönt lugn över dagen och stallet. 
Caradhras och Allegra stod på varsin plats i stallet - det är verkligen dags nu!

Firecat blev tömkörd - dock med högljudda protester i början. Det gick bra efter ett tag men när jag och mamma diskuterade det efteråt kom vi fram till något som kan kallas för "cockerspanielbeteendet", vilket ofta visar sig på till synes mycket känsliga hästar, men som under ytan även har en tuff sida. 
Dessa hästar överreagerar ofta på de minsta motgångar eller saker som det inte riktigt vet hur de ska tackla för att sedan efteråt inte vara direkt skärrade eller ängsliga utan bara ta in det - som en "tuff" häst hade gjort, kanske tidigare. 
Just det nymyntade uttrycket "cockerspaniel-beteendet" har att göra med att många - inte alla - cockerspanielhundar skriker så fort man tittar på dem på fel sätt, alltså utan att man på något sätt tagit i eller ens tänkt ta i, verkligheten är dock att de inte alls brukar vara mesiga utan snarare tvärtom. 

Sedan tog mamma ut Rossini och jag tömkörde Lina. Vi gick ca 30 min på vägen i skritt och trav och Lina var glad och pigg men hade lite åsikter om huruvida man skulle gå i kanten eller inte. Inget märkvärdigt, men ett sto måste ju göra sin röst hörd lite grann ;) 

Efter Lina tog vi ut våra småpojkar. Chuck Bass och Mistral. Först stod vi och putsade på dem i säkert en timme. Borstade, tvättade benen och ryktade och båda var väldigt fina. 
Sen var det dags för longering och sadel på! Chuck gjorde en snabbrepris på rodeon han visade första gången han hade sadel, men det lugnade sig snabbare. 
Mistral "huffa" till en gång och skötrygg ett kvarts varv sen var det inget mer med det. Skönt! Det känns inte jättelångt borta att hinna komma upp och rida i alla gångarter innan sommarbetet! 

Det allra sista vi gjorde för dagen var att lösgaloppera Svarten tillsammans med Caradhras. Lilleman blev snabbt trött och stod till slut och tittade på stora Svart som galopperade runt väldigt världsvant. 

Nu står Caradhras i en egen box i natt och Allegra går på lösdriften som vanligt! Det är som sagt verkligen dags att ta isär dem - det är inte långt kvar tills nästa fölunge ska titta ut. Hoppas att allt går bra <3

Nu på kvällen hände dock en sak som drog ner allting och dagen blev istället inte alls lika bra. Det är inget jag vill prata om på bloggen och ärligt talat inte direkt med någon annan heller förutom mina närmaste, men det har fallit tårar ikväll <3
Jag kunde inte bara låta det vara, jag kom inte på något sätt att skriva någonting på bloggen utan att i alla fall markera att någonting gjort mig väldigt ledsen. 

Imorgon ska jag och mamma med tre hästar till tandläkaren och efter det får vi se vad som händer. 

Kram på er!
/Myran