Nightfury pass 3/7
2016-01-28 | 11:40:00
| Träningar
Igår var det dags för veckans tredje pass och det tänktes vara på banan. Så blev det också. Jag red i totalt 25 min ca tillsammans med Bettan och hennes häst Nimbus. Jag började i skritt, skrittade de grunda serpentinerna från båda hållen och allting funkade egentligen väldigt bra. Travade sedan, först på volterna och jag lät honom väldigt medvetet gå i en lång form och krävde egentligen ingenting förutom balans och att hjälperna skulle gå igenom på ett Ok sätt.
Vi travade de grunda serpentinerna och det funkade bra. Omställningarna funkade bra, jag koncentrerade mig på att rida ordentligt så att han inte skulle lägga huvudet på sned, vilket han gärna gör i speciellt vänster varv.
Jag galopperade sedan lite grann på volten, kände bara att det gick att spänna bågen en aning - det funkade också bra.
Min första grupp skulle ha med ett litet hinder på sin lektion och det var redan frambyggt. Så med hjärtat i halsgropen styrde vi på det enorma - 30 cm - hindret och både jag och Svarten tog nog i mer än vad vi behövde. Det blev ju inte världens snyggaste hopp, men över kom vi.
Jag får, med skamset uttryck, säga att det var första "hoppningen" sen jag gjorde mitt prov. Oh my god!
Tog oss i alla fall över det där lilla hindret totalt 4 gånger. Ett par gånger i varje varv. Det var ju inte helt avspänt någon gång men vi kom rätt 4/4 gånger.
Jag ska inte säga för mycket, förr eller senare kommer väl mina nerver och spökar men det var inte svårt att hitta rätt avsprångspunkt med honom. Det var väldigt härligt att känna!
Efter det hade Svarten gjort mer än nog på banan, för att inte vara mer igång än vad han är. Därför känner jag också att det är lika bra att rida ut idag igen och inte köra ett pass på banan efter igår.
Så out it is!
/Myran
Vi travade de grunda serpentinerna och det funkade bra. Omställningarna funkade bra, jag koncentrerade mig på att rida ordentligt så att han inte skulle lägga huvudet på sned, vilket han gärna gör i speciellt vänster varv.
Jag galopperade sedan lite grann på volten, kände bara att det gick att spänna bågen en aning - det funkade också bra.
Min första grupp skulle ha med ett litet hinder på sin lektion och det var redan frambyggt. Så med hjärtat i halsgropen styrde vi på det enorma - 30 cm - hindret och både jag och Svarten tog nog i mer än vad vi behövde. Det blev ju inte världens snyggaste hopp, men över kom vi.
Jag får, med skamset uttryck, säga att det var första "hoppningen" sen jag gjorde mitt prov. Oh my god!
Tog oss i alla fall över det där lilla hindret totalt 4 gånger. Ett par gånger i varje varv. Det var ju inte helt avspänt någon gång men vi kom rätt 4/4 gånger.
Jag ska inte säga för mycket, förr eller senare kommer väl mina nerver och spökar men det var inte svårt att hitta rätt avsprångspunkt med honom. Det var väldigt härligt att känna!
Efter det hade Svarten gjort mer än nog på banan, för att inte vara mer igång än vad han är. Därför känner jag också att det är lika bra att rida ut idag igen och inte köra ett pass på banan efter igår.
Så out it is!
/Myran