Skarpt läge - dag 1 i Vreta
2015-05-31 | 22:27:50
| Ridlärare level 1
Nu sitter jag här på rummet som jag har fått på vandrarhemmet Oscars Slussar. Det är ett ganska mysigt rum, fast väldigt litet. Ska ta bilder på det sen så att jag får med allting från dessa dagarna.
Jag åkte från Tokarp med Sammy i tätt släptåg vid 1 ca och var framme på Vreta Gymnasiet ca 16.30. Det var ingen på plats trots att det stod i pappren att man kunde komma med hästen mellan 15 och 17 idag. Dåligt. Jag försökte ringa det numret vi fått med som var till den som kunde vara behjälplig under dagen. Jag fick inte tag på någon.
En annan av tjejerna som också ska göra provet sa att hon ringt också och kommit fram, till en som inte alls skulle ha ansvar för det här som var rätt irriterad. Ska det vara så?
Men det gjorde ju i alla fall att vi fick ihop gruppen lite grann. Jag var tvungen att prata och det blev väldigt naturligt att börja lära känna alla som skulle vara med. Nu var det i och för sig bara typ 4 stycken som jag träffade, men ändå.
Sammy hittade sin box och fick lite hösilage att knapra på. Det var uppskattat. Sedan vet jag inte riktigt vart tiden tog vägen. Jag fick till slut åka till vandrarhemmet och checka in i alla fall för att inte göra det för sent och direkt efter det åkte jag tillbaka till stallet för att rida.
Vi fick lov att rida på vilken ridbana vi ville vilket var väldigt snällt och jag tog den stora som det dessutom fanns lite hinder på. Den stora var ungefär som tre av våra paddockar. Det vill säga STOR.
Sammy var en BOMB. De första 10 minuterna var mina tankegångar "ska jag hoppa av och longera eller inte, ska jag eller inte?". Jag testade att lägga in till skänkeln en gång och det bara small rätt upp. Efter det blev det mycket volter, ställa, lirka, byta varv hej och hå, trippa på tå runt explosionen som var ganska nära till hands. Pust! En mycket mental första dag och då har provdagarna inte ens börjat! Haha!
Efter 20 min av bara total passivitet för att inte trigga ngt gick det att börja rida lite grann. Det blev en lång trav med mycket bågar, volter, serpentiner och liknande. Först på en väldigt liten del av den gigantiska paddocken. Äntligen kunde jag komma intill lite mer med skänkeln och till slut kunde jag faktiskt få ett samband mellan skänkel och hand. Yes!
Då rullade jag över i galopp. Galopperade en ganska lång stund bara under lätt sits och som jogging. Så lång och låg form som det gick att få och en framåt galopp utan att riskera en bockserie.
Detta gjorde jag i båda varven och Sammy började till slut frusta och slappna av. Äntligen! Det var ju som sagt lite hinder framställda i den stora paddocken och ett av dem var högt som ett av våra hoppblock ungefär. Det tog jag som avslutning och tur var väl det för jisses vad han hoppade över det lilla hindret. Sen bockade han efteråt.
Så jag hoppad det lilla hindret två gånger till och då kändes det väldigt bra, jag kunde lägga honom vart jag ville och han hoppade inte längre ihjäl sig ;) haha!
Då avslutade jag.
Min tanke med passet var bara att visa honom omgivningen, jogga honom lite så att han fick röra på sig och inte bli så stel, men det blev lite annat. Ibland blir det det och jag är glad att jag red ändå. Jag hade inte velat ha det där på provet imorgon.
Nu är bara frågan: Gå upp tidigt och rasta honom lite grann innan dressyren eller inte. Just nu lutar det åt det.
Jag var sist i stallet. Putsade av mina grejer, borstade Sammy och tvättade stigbyglar och hjälm. Nu sitter jag på rummet som sagt och ska faktiskt lägga mig och sova väldigt snart. Det är en lång och ansträngande dag imorgon.
Vi har inte fått någon info av någon än så länge IRL. Bara gjort egna antagande och jag gillar inte det. Det känns nästan lite som att de gjort såhär med flit för att göra det mer speciellt än vad det är, men det kan vara jag bara också. Det är stort nog utan att folk behöver göra det större.
Håll tummarna för mig imorgon på mina ridprov.
Kram på er!
/Myran
En annan av tjejerna som också ska göra provet sa att hon ringt också och kommit fram, till en som inte alls skulle ha ansvar för det här som var rätt irriterad. Ska det vara så?
Men det gjorde ju i alla fall att vi fick ihop gruppen lite grann. Jag var tvungen att prata och det blev väldigt naturligt att börja lära känna alla som skulle vara med. Nu var det i och för sig bara typ 4 stycken som jag träffade, men ändå.
Sammy hittade sin box och fick lite hösilage att knapra på. Det var uppskattat. Sedan vet jag inte riktigt vart tiden tog vägen. Jag fick till slut åka till vandrarhemmet och checka in i alla fall för att inte göra det för sent och direkt efter det åkte jag tillbaka till stallet för att rida.
Vi fick lov att rida på vilken ridbana vi ville vilket var väldigt snällt och jag tog den stora som det dessutom fanns lite hinder på. Den stora var ungefär som tre av våra paddockar. Det vill säga STOR.
Sammy var en BOMB. De första 10 minuterna var mina tankegångar "ska jag hoppa av och longera eller inte, ska jag eller inte?". Jag testade att lägga in till skänkeln en gång och det bara small rätt upp. Efter det blev det mycket volter, ställa, lirka, byta varv hej och hå, trippa på tå runt explosionen som var ganska nära till hands. Pust! En mycket mental första dag och då har provdagarna inte ens börjat! Haha!
Efter 20 min av bara total passivitet för att inte trigga ngt gick det att börja rida lite grann. Det blev en lång trav med mycket bågar, volter, serpentiner och liknande. Först på en väldigt liten del av den gigantiska paddocken. Äntligen kunde jag komma intill lite mer med skänkeln och till slut kunde jag faktiskt få ett samband mellan skänkel och hand. Yes!
Då rullade jag över i galopp. Galopperade en ganska lång stund bara under lätt sits och som jogging. Så lång och låg form som det gick att få och en framåt galopp utan att riskera en bockserie.
Detta gjorde jag i båda varven och Sammy började till slut frusta och slappna av. Äntligen! Det var ju som sagt lite hinder framställda i den stora paddocken och ett av dem var högt som ett av våra hoppblock ungefär. Det tog jag som avslutning och tur var väl det för jisses vad han hoppade över det lilla hindret. Sen bockade han efteråt.
Så jag hoppad det lilla hindret två gånger till och då kändes det väldigt bra, jag kunde lägga honom vart jag ville och han hoppade inte längre ihjäl sig ;) haha!
Då avslutade jag.
Min tanke med passet var bara att visa honom omgivningen, jogga honom lite så att han fick röra på sig och inte bli så stel, men det blev lite annat. Ibland blir det det och jag är glad att jag red ändå. Jag hade inte velat ha det där på provet imorgon.
Nu är bara frågan: Gå upp tidigt och rasta honom lite grann innan dressyren eller inte. Just nu lutar det åt det.
Jag var sist i stallet. Putsade av mina grejer, borstade Sammy och tvättade stigbyglar och hjälm. Nu sitter jag på rummet som sagt och ska faktiskt lägga mig och sova väldigt snart. Det är en lång och ansträngande dag imorgon.
Vi har inte fått någon info av någon än så länge IRL. Bara gjort egna antagande och jag gillar inte det. Det känns nästan lite som att de gjort såhär med flit för att göra det mer speciellt än vad det är, men det kan vara jag bara också. Det är stort nog utan att folk behöver göra det större.
Håll tummarna för mig imorgon på mina ridprov.
Kram på er!
/Myran