ÄNTLIGEN fick jag träna hoppningen igen. Och det med besked. Dagen innan red jag och Maddel för Frasse och det gick så himla bra. Jag red Decibel som jag inte suttit på på ganska länge. Jag trodde att det skulle ta ett tag innan vi var "tillbaka" men efter lite småkorrigeringar var vi i stort sett back on track. 
Hon var rund och fin och helt avspänd. Väldigt roligt! Dock märker jag hur kvick hon är om man jämför med Nightfury. Än så länge.... 

Och igår red vi båda för Ulf igen! Det var himla roligt men redan från början kände jag hur kroppen sa emot. Jag var trött och hade lite träningsvärk redan innan. Jag hade dessutom ridit en spooky Oudega barbacka två dagar i rad så det var lite därifrån också. 
Men jag tror inte ni kan förstå vilken enorm vilja som kom ur min lilla häst den här dagen! Hon var en Tiger! Kombinerat med övertaggad häst - inte helt genom för hjälperna - satt ryttaren (jag) med 10 kg (jag skojar inte) i varje hand fram- mellan och efter hindrena.
Jag var så trött xD haha!

Nu handlar det inte om att jag drog eller hon stack (för det mesta inte i alla fall) men hon tog ett sånt enormt stöd att jag har aldrig känt något liknande.
Första delen av hoppningen var min enda tanke - tyngd i hälarna och nära sadeln, för annars hade jag vart av för längesedan. Det allra sista vi gjorde gick fantastiskt bra och det var också allt jag orkade den här gången. Där avslutade vi.
Vi hade som en utdragen fyrkant på diagonalen. Två hinder / diagonal med ett relaterat avstånd. 3 språng mellan det ena paret och 4 språng mellan det andra.

Så det var väldigt roligt men jag har ont precis överallt! Jag tror att jag behöver hoppa min häst lite oftare nu ett tag så att hon inte blir så övertaggad ;)
Så det ska bli intressant att se om jag kommer upp på hästen ikväll när vi ska rida ut ;) haha!

/Myran