Skarpt läge - dag 4 i Vreta
2015-06-03 | 20:54:16
| Ridlärare level 1
Sista dagen. Jag trodde inte att det var sant när klockan ringde på morgonen. Dessutom var det dags att städa ur vandrarhemsrummet innan vi åkte till Vretagymnasiet kl. 08.00.
Jag tror att jag satte rekord i att städa ett rum. Allt denna morgon var ett helvete. Inte för att det hände något särskilt, allting flöt faktiskt på väldigt bra, men ALLT kändes som ett helvete. Bilhelvete, sänghelvete, helvetesryggsäck, ja ni fattar grejen. På den nivån var det.
Jag tänkte ett ögonblick att jag "kände" så bara för att det var så man skulle känna - sista dagen på ett väldigt krävande prov liksom - men när jag väl hade känt efter om det bara var normer eller ren utmattning kan jag ärligt säga; Det var utmattning. Jag gick resten av dagen på adrenalin.
Första vi gjorde var att ha en föreläsning om Ridsportförbundet. Precis vad man vill ha det första på morgonen. Jaja, jag slapp i alla fall prestera. Det var skönt.
Jag tror att jag satte rekord i att städa ett rum. Allt denna morgon var ett helvete. Inte för att det hände något särskilt, allting flöt faktiskt på väldigt bra, men ALLT kändes som ett helvete. Bilhelvete, sänghelvete, helvetesryggsäck, ja ni fattar grejen. På den nivån var det.
Jag tänkte ett ögonblick att jag "kände" så bara för att det var så man skulle känna - sista dagen på ett väldigt krävande prov liksom - men när jag väl hade känt efter om det bara var normer eller ren utmattning kan jag ärligt säga; Det var utmattning. Jag gick resten av dagen på adrenalin.
Första vi gjorde var att ha en föreläsning om Ridsportförbundet. Precis vad man vill ha det första på morgonen. Jaja, jag slapp i alla fall prestera. Det var skönt.
Efter föreläningen hade vi ett samtal. Ett sånt där trevligt samtal igen där man bara satt i en grupp och pratade om olika ämnen. Den här gången pratade vi om ridskole-ekonomi, logistic och olika sätt att driva ridskola. Även olika stöd och "gratis" pengar pratade vi om. Ett tips i dessa grupper tycker jag är; Snappa åt dig frågeställningarna du kan, utan att vara tyken mot någon annan såklart. Men gör man så slipper man oftast en frågeställning riktad rakt till bara mig själv. Det får man om man inte pratar på så mycket själv nämligen. Då vet man aldrig vad man kan behöva svara på ;)
MItt värsta moment närmade sig; Den teoretiska Ridläran. Det behöver inte vara mitt sämsta moment egentligen men jag måste erkänna att jag inte kände mig jättebekväm med att prata om kombinationer, dess anridning mm i 20 min. Det kanske inte låter som lång tid men tro mig - det är långt när man står där framme, har en kompis framför sig som sitter och lyssnar samt 4 examinatorer.
Räkna inte med att ha en "two-waylektion" om ni förstår vad jag menar.
Den här lektionen blev någon slags Black Out för mig. Jag kommer inte ihåg mycket av vad jag sa. Jag vet att jag hade en powerpoint att stötta mig mot. Det fick man ha =) Jag blev i vart fall godkänt på den här delen trots att det inte var min starkaste del av provet.
Ännu ett samtal väntade och den här gången var det med temat lektionshästen, praktiskt tänk kring lektioner, lektionsterminer mm mm. Det var väldigt enkelt och jag kände att jag hade full koll på allting hon frågade om. Eller hade en vettig åsikt som jag kunde styrka med argument. Det är väl det de vill se antar jag. Så här blev det lite vila för min del. Jag tror att jag har stor hjälp för det här i och med att jag verkligen LEVER det här livet. Det är alltid organisation och tänk kring den större helheten hos oss. Det är ju bara jag och min mamma som driver det. Det klart att det blir ens vardag.
Ytterligare en liten paus fick jag efter samtalet. Sedan var det bara en sak kvar. Min teorilektion i Hästkunskap. Jag hade fått temat visitation och detta var den enda lektionen jag kände direkt: Det är inga problem. Man kan lätta prata och visa i 20 min om visitering. Ändå var jag klar på 20min-strecket. Precis!
Så när ni gör era PM för eventuella 20 min lektioner - ta hellre i lite extra. Det är lättare att skippa ngt än att improvisera i X-antal minuter. Det tycker i alla fall jag.
Nu var det bara att vänta. Vänta på domen och helt och fullt ärligt: Det var nog det värsta av allt. Stämningen gick att ta på i det lilla rummet där vi väntade. Alla var jättetrevliga, peppade och försökte hålla modet upp så gruppen i sig var helt underbar!
Sedan blev det en snabb samling tillsammans allihopa med examinatorerna och sedan var det dags att gå in en och en i ett rum - sätta sig på en stol framför "thi judges" och bara lyssna. Alltså det var så jobbigt.
De sa dessutom att det fanns en dörr direkt ut om man inte vill gå ut bland de andra igen, så de hade nog varit med ett par gånger ;)
Mitt utlåtande började med "Du har gjort väldigt många väldigt bra saker de här dagarna" och redan då visste jag att jag inte klarat det fullt ut. Mycket riktigt kom ett MEN efteråt och det hela handlade ju om ridningen. Jag visste det. Passen gick inte bra, allra minst dressyren. Jag borde tänkt annorlunda. Jag kunde tagit med mig två hästar, kanske bara fått ett omprov. Men det är lätt att vara efterklok.
De sa något i stil med "men ridningen i måndags höll inte, om det delvis beror på att du red en yngre häst eller inte, det vet vi inte". Sen kom dock väldigt fin kritik om alla andra delar på provet. Både hoppningen och dressyren - den undervisande delen - Ridläran, men speciellt hästkunskapen samt SAMTLIGA prov var mer än godkända. Det får man väl ändå känna sig nöjd med egentligen.
Att veta att man inte är bara precis på gränsen till att klara alla, eller många av delarna, utan vara "stark" och säker i de allra flesta.
Vi kör på ridningen nu ett tag. Jag ska rida så det ryker om det så oavsett om det var hästval eller min ridning eller en kombination av det hela så kommer det inte hända igen. Nästa gång jag rider upp kommer jag rida så mycket bättre än vad jag gjorde i måndags!
Detta var alltså min upplevelse av provet, 3 dagarsprovet, för Ridlärare Level 1 som är ett yrkesprov. Jag vet att alla prov är olika upplagda så det är ingen idé att tro att man vet hur provet kommer bli, bara genom att läsa min blogg, men jag tror ändå att det är ungefär samma upplägg.
Jag hoppas att detta har hjälpt någon! Det är lätt värt det efteråt men det är en RIKTIGT tuff prövning. Ingen som inte är insatt ordentligt i hästvärlden förstår hur tufft det egenltigen är.
Kram på er och Ride On som en viss duktig hoppryttare säger! =)
MItt värsta moment närmade sig; Den teoretiska Ridläran. Det behöver inte vara mitt sämsta moment egentligen men jag måste erkänna att jag inte kände mig jättebekväm med att prata om kombinationer, dess anridning mm i 20 min. Det kanske inte låter som lång tid men tro mig - det är långt när man står där framme, har en kompis framför sig som sitter och lyssnar samt 4 examinatorer.
Räkna inte med att ha en "two-waylektion" om ni förstår vad jag menar.
Den här lektionen blev någon slags Black Out för mig. Jag kommer inte ihåg mycket av vad jag sa. Jag vet att jag hade en powerpoint att stötta mig mot. Det fick man ha =) Jag blev i vart fall godkänt på den här delen trots att det inte var min starkaste del av provet.
Ännu ett samtal väntade och den här gången var det med temat lektionshästen, praktiskt tänk kring lektioner, lektionsterminer mm mm. Det var väldigt enkelt och jag kände att jag hade full koll på allting hon frågade om. Eller hade en vettig åsikt som jag kunde styrka med argument. Det är väl det de vill se antar jag. Så här blev det lite vila för min del. Jag tror att jag har stor hjälp för det här i och med att jag verkligen LEVER det här livet. Det är alltid organisation och tänk kring den större helheten hos oss. Det är ju bara jag och min mamma som driver det. Det klart att det blir ens vardag.
Ytterligare en liten paus fick jag efter samtalet. Sedan var det bara en sak kvar. Min teorilektion i Hästkunskap. Jag hade fått temat visitation och detta var den enda lektionen jag kände direkt: Det är inga problem. Man kan lätta prata och visa i 20 min om visitering. Ändå var jag klar på 20min-strecket. Precis!
Så när ni gör era PM för eventuella 20 min lektioner - ta hellre i lite extra. Det är lättare att skippa ngt än att improvisera i X-antal minuter. Det tycker i alla fall jag.
Nu var det bara att vänta. Vänta på domen och helt och fullt ärligt: Det var nog det värsta av allt. Stämningen gick att ta på i det lilla rummet där vi väntade. Alla var jättetrevliga, peppade och försökte hålla modet upp så gruppen i sig var helt underbar!
Sedan blev det en snabb samling tillsammans allihopa med examinatorerna och sedan var det dags att gå in en och en i ett rum - sätta sig på en stol framför "thi judges" och bara lyssna. Alltså det var så jobbigt.
De sa dessutom att det fanns en dörr direkt ut om man inte vill gå ut bland de andra igen, så de hade nog varit med ett par gånger ;)
Mitt utlåtande började med "Du har gjort väldigt många väldigt bra saker de här dagarna" och redan då visste jag att jag inte klarat det fullt ut. Mycket riktigt kom ett MEN efteråt och det hela handlade ju om ridningen. Jag visste det. Passen gick inte bra, allra minst dressyren. Jag borde tänkt annorlunda. Jag kunde tagit med mig två hästar, kanske bara fått ett omprov. Men det är lätt att vara efterklok.
De sa något i stil med "men ridningen i måndags höll inte, om det delvis beror på att du red en yngre häst eller inte, det vet vi inte". Sen kom dock väldigt fin kritik om alla andra delar på provet. Både hoppningen och dressyren - den undervisande delen - Ridläran, men speciellt hästkunskapen samt SAMTLIGA prov var mer än godkända. Det får man väl ändå känna sig nöjd med egentligen.
Att veta att man inte är bara precis på gränsen till att klara alla, eller många av delarna, utan vara "stark" och säker i de allra flesta.
Vi kör på ridningen nu ett tag. Jag ska rida så det ryker om det så oavsett om det var hästval eller min ridning eller en kombination av det hela så kommer det inte hända igen. Nästa gång jag rider upp kommer jag rida så mycket bättre än vad jag gjorde i måndags!
Detta var alltså min upplevelse av provet, 3 dagarsprovet, för Ridlärare Level 1 som är ett yrkesprov. Jag vet att alla prov är olika upplagda så det är ingen idé att tro att man vet hur provet kommer bli, bara genom att läsa min blogg, men jag tror ändå att det är ungefär samma upplägg.
Jag hoppas att detta har hjälpt någon! Det är lätt värt det efteråt men det är en RIKTIGT tuff prövning. Ingen som inte är insatt ordentligt i hästvärlden förstår hur tufft det egenltigen är.
Kram på er och Ride On som en viss duktig hoppryttare säger! =)
Bra jobbat! Och ridningen sätter du nästa gång :) jag uppskattar denna redogörelsen massor och känner mig aningen lugnare för mitt ankomande prov! Jag undrar, hur många var ni som gjorde peovet och var ni från ngn utbildning eller var ni "privatister"? Hur bedömmer du att nivån på ridningen är för att man ska klara sig? Det är ju en hel del ämnen som, enligt mig, kanske är lite to much så som tollpassning av kandar och skrittpiruetter som är MSV dressyr. Bara en reflektion
http://www.teamsantina.se 2015-06-04 | 09:02:17