Första provdagen är förbi och jag är så trött att ögonen går i kors MEN jag måste skriva det här inlägget nu när allting är i färskt minne. Dagen har varit från 05.30 - 22.30 non stop. Det sista jag gjorde nu på vandrarhemmet var att skriva PM för kommande lektioner imorgon. Jag spyr snart över det. 
Men idag då. 
Jag tror inte att jag hade kommit ihåg hur mycket det var första dagen om jag inte skriver upp det nu (med ett schema som hjälp). Det har vart sjukt mycket. 
Samlingen var kl 8. Innan dess hann jag knoppa Sammy, röra lite grann på honom och hjälpa till att fodra i stallet. Ryktade och fixade och sedan var det dags för samling. Vi fick scheman och nummer som följer oss under hela provet. Jag blev nummer 6. Samtidigt fick vi ett par skitfula västar med nummer på för att examinatorerna skulle veta vem som var vem. Outfiten rök med en gång ;) 

Sedan var det våran tur att rida dressyr. Jag var den enda som hade knoppat. Det var väl bra att ligga lite på plussidan för dressyren gick verkligen inte bra.. 
Vi började med att rida ganska mycket självständigt i ett bestämt varv. Efter det kommenderade examinatorerna oss lite mer till att göra olika rörelser. 
Vi fick göra framdelsvändningar först - dessa gick faktiskt ganska bra. Vi gjorde sedan mycket jobb nedsuttet i trav och det gick inte alls. Jag fick honom inte att bjuda framåt - alls! Det blev en ond cirkel av att jag försökte sitta på en superspänd häst samtidigt som han blev spänd för att jag försökte sitta. Ja, ni vet säkert hur det kan kännas. Vi gjorde även skänkelvikningar - vilket inte liknande skänkelvikningar överhuvudtaget. Vi gjorde också en lägning till mellantrav - jo tjena och sedan arbete i galopp. I galoppen ville de se 15 m volter och sedan även en mellangalopp. Den gick bra. Eller ja. Den var ok. 
I slutet av passet bytte vi hästar med varandra. Mitt största dilemma var hur sjutton jag skulle komma upp. Jag snokade efter pallar innan passet började men det var ju bara att glömma. "Ursäkta - kan jag få använda pall?" Det var liksom inte riktigt läge för det. Så jag längde mina 10 hål, klättrade bokstavligt talat upp i sadeln och kortade snabbt mina 10 hål igen ;) 
Vad jag ville komma fram till med detta var att hästen jag bytte till var ännu större än Sammy. OMG, jag var inte ens i närheten av att se över manken på honom. En stor fux. 
Trevlig att sitta på och rida. Lite off för skänkelhjälperna och när man väl fick sparkat igång den änden gick det inte att få stopp på honom xD haha! 

Men känslan var bra och trots att han var stor att sitta på - klass med Svarten - så var han avspänd och min sits kom mycket mer till sin rätt på honom. Det kändes bra. 

Efter ridningen var det dags för det första skriftliga provet. Det var hästkunskap och foderprov. Två i en. Nu behövde jag inte göra foderprovet eftersom jag var med på Strömsholms distanskurs och gjorde provet där. Det var väldigt skönt! 
Provet innefattade typ hästens puls, andning, temp, vad som ingår när man visiterar, vad fång är, symptomen för ringorm, åtgärder, vart man tar hästens puls, skelettets delar och liknande. Det kändes bra fast jag i efterhand vet att jag missade på lite grejer. 

Dags för ytterligare ett prov. Den här gången handlade det om ridskolekunskap. Det innefattade typ Vad är det största utgifterna för en ridskola, hur kan man sänka dessa kostnader, hur bör ridbanan skötas om, hur ser ett bra ridskolestall ut mm. Väldigt logiskt allt egentligen men det som var svårt var att man kunde skriva hur mycket som helst på alla frågorna men man hann liksom inte med.. Tiden var ganska knapp. 

Nu fick vi lunch. Den var välbehövlig då jag bara fick ner en liten bit av smörgåstårtan mormor och gjort. Den var såååå himla god. Den äter jag upp imorgon! 

Ytterligare ett prov. Ja det stod det i alla fall på schemat. Det visade sig dock vara tre olika prov. Jo tjena. Som om huvudet inte var mosigt innan. Dessutom var den förbannade hoppningen kvar på dagen och den gjorde mig nervös. 
Detta provet/proven handlade om Ridlära dressyr, hoppning och instruktörskunskap. 
Proven var mycket omfattande. Vi fick i stort sett redogöra föra ALLA skänkel- och tygelhjälper,. olika ställning, böjning, gångarter mm. Det var väldigt väldigt mycket. Det handlade om hur man hoppade en studs, vad en bra gymnastiskhoppningsövning var, placering av hästarna vid hoppövningar och dylikt. 
Instruktörskunskapen gick igenom i stort sett alla kommandon och tillsägelser som fanns typ. Var man skulle vara placerad, Vad skillnaden på lycka och avstånd var etc etc. 
Det kändes ändå ganska bra det med. Jag hoppas att det gick bra också. Jag kan sitta hela dagar och skriva prov. Det är helt ok när det handlar om hästar. 

Hoppning. Det jag fasat för i flera månader. Jag trodde jag skulle dö innan vi gick ner till manegen. Med tanke på hur Sammy var på slutet av dressyrpasset visste jag inte heller riktigt om det ens skulle vara schysst att genomföra hopprovet. Jag pratade med examinatorerna om det och då var de väldigt bra och sa att det är helt och hållet mitt beslut om det känns så. 
Vi började rida och ärligt talat var största fokus på att få honom åt rätt håll. Det var inte helt lätt. Då och då reste han sig på bakbenen, slog mot skänkeln eller bara inte ville gå. Jag kände mer och mer att jag inte skulle fortsätta provet men det blev liksom aldrig så att jag kände att NU gör jag det. 
Vi fick 15 min på oss att värma fritt i sagt varv. 
Vi hoppade sedan fram på en 5,5a och första gången tabbade jag mig och vi gick bredvid andra hindret. Sedan flöt det på. Sammy bockade efter många av hindren och jag fick banne mig ha tungan rätt i mun för att reda ut det emellan åt.

Så red vi en banan på kanske 80 cm. Banan innehåll ganska snälla hinder, både oxrar, räcken och även en trippelbarr. Snälla vägar sånär som på den sista linjen där det var ett böjt spår. 
Jag tänkte att jag hoppar banan på låg höjd så har de i alla fall sett mig hoppa. Den gick ganska bra och känslan till hindren var faktiskt riktigt trevlig. 
Sen höjde de och vi skulle hoppa samma bana igen. Jag gjorde det med. In i kombinationen kom jag helgalet så jag tappade tygarlan ut över B hindret, Sammy bockar och jag försöker ha tungan rätt i mun för att hinna med nästa väg. Det gjorde jag banne mig. Det är jag väldigt nöjd över och det berättade jag också analysen sen som man fick ge efter passet. 
Jag körde honom i botten på ett par ställen, men mestadels blev det faktiskt ganska fina språng. Jag bangade även ur på ett par hinder, men kom igen direkt. 
Det sista vi gjorde var att de höjde upp ett enskilt hinder på 110 cm och frågade vill du hoppa? Vad ska man svara. Nej, jag ville inte hoppa det men jag gjorde det ändå. Det gick faktiskt bra. Jag backade inte bort men rev en gång så jag fick komma igen. Då gick det bättre. 

Efter det var det slut. Vi byggde bort banan efter SRL2 och mamma kom och hämtade Sammy. Min underbara mamma. Hon har köpt så mycket gott till mig och det var en sån underbar känsla när jag såg henne sitta där på läktarn vid mitt hopprov.

Nu på kvällen mocakde vi, åt och sedan satt jag och en annan som gör provet med PM inför imorgon. Imorgon är det nämligen störst fokus på undervisande prov. Förutom några skriftliga prov och två muntliga då på vilka ämnen? Ja.. Jag vet inte.

Kram på er!
Jag låter dessa inlägg bli såhär långa. Vill ha allt på ett ställe med lite struktur ;)
/Myran