Under mina promenader med mammas tre hundar och min fina Midas har jag kommit till insikt över halvhaltens betydelse även i hundsammanhang. När kopplet blir spänt och sträckt har man redan förlorat den fina kontakt man bör ha till sin hund och just det momentet har man då förlorat. 
En halvhalt - i koppel - motverkar att man kommer till tidigare beskrivet scenario. Inte så konstigt egentligen och fan så mycket enklare att få igenom en halvhalt på hund än på häst. Det handlar om lika mycket kroppspråk som när man rider och det handlar om precis samma tajming för att få den lagom stark. När man vet att en halvhalt går igenom hos sin hund, har man även kontrollen och kan passera andra hundar, cyklar, ankor eller vad det nu kan vara som får hunden ur balans eller ofokuserad på dig. 

Nu är inte jag någon hundexpert och jag har inte jobbat med hundar på samma sätt som med hästar, men med den erfarenhet jag ändå har med mig är nyckeln för en trevlig och harmonisk promenad en balanserad hund - genom en balanserad förare - och med halvhalter som går igenom utan sträckt koppel.
Det sträckta kopplet får heller inte ersättas av en vass och hög röst från föraren. Det är i första hand genom kroppspråket man får tillbaka sin hund och vid vissa korrigeringar en knuff som bringar dem tillbaka till balans. Detta kräver såklart att föraren aldrig agerar med känslor utan är balanserad och har rätt energi. Halleluja Caesar Milan! Det kan låta som hokus pokus, balanser hit, energier dit, men efter relativt lång tid ihop med hästar och hundar och under ett mycket intensivt sätt kan jag inte nog understryka betydelsen av de båda.

Nog pratat om hundar. Melwin och Rossini fick sin sista spruta idag. Skönt! De har vart toppensnälla att spruta båda två verkligen! Allegra får fortfarande massa mat - måste gå upp i vikt. Caradhras förresten! Det kommer inte bli någon mesig häst inte. Jag försökte vifta undan honom från ett ställe på staketet som inte var jättebra för små föl och det fanns en viss risk att han hade kunnat fastna. Han står bara kvar och till och med efter att jag daskat till honom på halsen bara stod han kvar som att jag inte hade rört honom överhuvudtaget.
Det är en tuff häst det där och vissa gränser måste sättas redan nu - tex, man får inte bita mattarna allt för hårt ;) 

Nu väntar ett par timmar med SISUlistor, har kommit igenom det mesta men nu är det anmälningslistor etc som ska göras också. Vi har fler timmar än vad som är planerat och det är ju alltid roligt! :D 
Jag hoppas också att jag ska hinna göra ett par illustrationer till spelet också innan vi ska på bio ikväll och jag ska gå ut med hundarna. 

Mamma och Christer kommer hem idag - efter en besvikelse på Friends Arena... De hade biljetter till AC/DC som är Christers största idoler, men biljetterna var förfalskade så de kom inte in... Fy fan vad svinigt och jag fattar inte hur man kan leva med sig själv när man gör sånt.. Hoppas du får det du förtjänar ditt kräk. 

/Myran