Det ligger som en manchett runt hjärtat
2014-06-14 | 17:15:00
| Tokarpsinfo/Tokarpshästar
Att behöva göra ett avslut på något man egentligen inte vill.
Nu lät det som att någon kommer att dö inom det närmsta, vilket jag verkligen inte vill tro! Men det handlar ändå lite grann om ett avslut på något som varit tryggheten i mitt liv i ett antal år.
Min fina Decibel, som jag tränat med, tävlat med och haft som absolut bästa vän, kommer att få en annan inriktning på sitt jobb.
Till glädje för alla våra kära elever på Tokarp, kommer hon nu i höst börja vara med på utvalda lektioner. Hon är vekrligen en SUVERÄN häst att lära sig på efter allt vi har gått igenom, och i och med utbildningsnivån hon ändå har.
Men det är svårt att släppa det. Hade jag stått i valet och kvalet att sälja henne eller inte hade jag lagt ner min satsning. Så enkelt är det. Jag hade ALDRIG sålt henne. Aldrig någonson ever ever!
Så på det sättet har jag en jättechans och en jätteförmån. Jag behöver inte skiljas från henne. Bara ta ett steg mot en annan slags relation.
Jag tror ärligt talat att Decibel själv kommer att uppskatta det här jobbet mer än den senaste träningstiden. Det har varit lite på gränsen på hennes kapacitet och på hur mycket krav man vill ställa på henne.
Hon har inte en jättelätt exteriör, vilket gör att hon har svårt för tex hög samling. Så jag tror att hon kommer att stortrivas med att göra "lagom".
Dessutom är hon 14 år nu och jag har ingen lust att belasta hennes kropp mer än vad vi redan gjort. Hon har kommit så långt vi ska.
Hon hade lätt kunnat hoppa en 110 bana i dagsläget, hon har startat LA väl över godkänt. Kan man få en bättre lektionshäst?
Som dessutom är snäll som ett lamm och som vem som helst kan rida på.
Pigg och glad men inte het. För det mesta.
Så det är jag som måste se till att våga släppa lite på taget. Jag kommer vara som en hönsmamma första tiden. Göra iordning själv osv, men det som är så bra är att det får vara så. Det är fortfarande min häst och det kommer vara jag som ser till att det blir bra ridning på henne.
Jag lovar er att ni kommer älska henne. Hon är världens finaste lilla häst och jag älskar henne så mycket <3
Benen åt alla håll. Första året jag hade henne som min 2010. Men jag vågade!
Alla dessa träningar för Ulf! Går nästan inte att räkna.
Nu lät det som att någon kommer att dö inom det närmsta, vilket jag verkligen inte vill tro! Men det handlar ändå lite grann om ett avslut på något som varit tryggheten i mitt liv i ett antal år.
Min fina Decibel, som jag tränat med, tävlat med och haft som absolut bästa vän, kommer att få en annan inriktning på sitt jobb.
Till glädje för alla våra kära elever på Tokarp, kommer hon nu i höst börja vara med på utvalda lektioner. Hon är vekrligen en SUVERÄN häst att lära sig på efter allt vi har gått igenom, och i och med utbildningsnivån hon ändå har.
Men det är svårt att släppa det. Hade jag stått i valet och kvalet att sälja henne eller inte hade jag lagt ner min satsning. Så enkelt är det. Jag hade ALDRIG sålt henne. Aldrig någonson ever ever!
Så på det sättet har jag en jättechans och en jätteförmån. Jag behöver inte skiljas från henne. Bara ta ett steg mot en annan slags relation.
Jag tror ärligt talat att Decibel själv kommer att uppskatta det här jobbet mer än den senaste träningstiden. Det har varit lite på gränsen på hennes kapacitet och på hur mycket krav man vill ställa på henne.
Hon har inte en jättelätt exteriör, vilket gör att hon har svårt för tex hög samling. Så jag tror att hon kommer att stortrivas med att göra "lagom".
Dessutom är hon 14 år nu och jag har ingen lust att belasta hennes kropp mer än vad vi redan gjort. Hon har kommit så långt vi ska.
Hon hade lätt kunnat hoppa en 110 bana i dagsläget, hon har startat LA väl över godkänt. Kan man få en bättre lektionshäst?
Som dessutom är snäll som ett lamm och som vem som helst kan rida på.
Pigg och glad men inte het. För det mesta.
Så det är jag som måste se till att våga släppa lite på taget. Jag kommer vara som en hönsmamma första tiden. Göra iordning själv osv, men det som är så bra är att det får vara så. Det är fortfarande min häst och det kommer vara jag som ser till att det blir bra ridning på henne.
Jag lovar er att ni kommer älska henne. Hon är världens finaste lilla häst och jag älskar henne så mycket <3
Benen åt alla håll. Första året jag hade henne som min 2010. Men jag vågade!
Alla dessa träningar för Ulf! Går nästan inte att räkna.
Alla gånger hon sprudlade sådär av glädje så jag fick hålla i mig ordentligt =)
Och tävlingarna. Alla dessa tävlingar.
Och tävlingarna. Alla dessa tävlingar.
Högsta procent i båda klasserna och för hela dagen var våran absoluta tävlingsdebut! Inte helt illa pinkat =)
Brämhultshoppet, 3;e placering
Ulricehamn hopptävling
Dressyrträning på Häststället
Hopptävling i Länghem
Robin Ingvarssonträning
Dressyrtävling på Gäsene.
Min vackra svarta pärla <3
Brämhultshoppet, 3;e placering
Ulricehamn hopptävling
Dressyrträning på Häststället
Hopptävling i Länghem
Robin Ingvarssonträning
Dressyrtävling på Gäsene.
Min vackra svarta pärla <3
Sweetie.. Jag förstår att det är svårt. Det kommer bli klasbra ;). <3