Varför så snabb?
2013-09-16 | 20:17:00
| From my point of view
Jag känner mig lite gammal när jag börjar tänka i banorna "förr i tiden..."men ärligt talat; förr i tiden, när jag gick i typ 9:an, 1:an eller något sånt. Då var det liv och rörelse hela tiden i stallet och det var stalltjejer som ville vara med, som ville lära sig och som ville få göra något som handlade om "häst".
Det var oftast inte ens prat om extra ridning, eller jobba för att få rida, eller liknande. Men vet ni vad som var det bästa; Det kom automatiskt, utan att det kändes så krystat eller irriterat. Det är inte svårt att ge till människor som verkligen vill.
Vart har den mentaliteten tagit vägen? Varför måste folk ha en massa för allt de ska göra numer? Varför kan man inte göra något bara för att vara schysst, för att man ser värdet i det som man faktiskt hjälper till med eller ja... Fattar ni?
Det här är säkert inte bara i stallet det är så, men det är ju där man tydligast märker det. Det fanns inte "förr i tiden" att det var tjejer om stallet som tittade på när någon annan slet med något. Tro fan att man hjälpte till, eller åtminståne frågade om man kunde göra något.
Så vad är anledningen tror ni?
Är det allmänt så att folk är så rädda om sin tid att det inte är lönt att göra något alls som man inte "får något för", eller är det ren lathet, tjurskallighet, eller helt enkelt att det inte funkar så längre?
Jag vet inte och jag saknar tiden när alla ville vara med.
Det tål att sägas att de allra flesta mest var i vägen i början, innan de förstod hur allt funkar, men det GÖR INGENTING! Det är inte det saken handlar om.
Om någon tror att det är småtjejer som driver ett helt stall eller företag så tror jag inte man kan komma längre ifrån. Lost in space...
Men det är fortfarande värt något att dom vill! Det är värt mycket mer än att man faktiskt får hjälp. Det är roligt! =)
Det är kommentarer som "jag vill inte om jag inte får något för det" eller " Ja men får jag rida då?" det gör att jag bara packar ihop mina öron och går min väg. Det är inte det jag vill uppmuntra även om jag LÄTT hade kunnat bjuda på ridning etc om personen i fråga kommit och sagt "självklart kan jag göra det, hur funkar det?" eller liknande... Förstår ni vad jag menar?
Vad tror ni?
Varför har det ändrats så? Har det med storleken på stall att göra? Har vi "vuxit ur" det? I sådana fall är det ju väldigt sorgligt...
Jaja, jag kan spinna vidare på detta hur länge som helst och jag letar verkligen efter ett svar. den som börjar snacka om favorisering, orättvist eller liknande kan slänga sig i väggen. Det där är BARA att blunda för hur det verkligen har gått till, för tänker ni efter så har ni svaret rakt framför er. Alla har samma möjlighet men det krävs ett förtroende.. Och har ni något som ni undrar? Fråga, eller säg vad du tycker! Det tål vi.
Det handlar inte heller om att utnyttja ambitiösa hästtjejer.... Vilket det tyvärr gör i många andra stall.. Men det handlar om att man vill lära ut en viss attityd och vill sprida den runt sig.. jaja...
/Myran
Åska =)
Det var oftast inte ens prat om extra ridning, eller jobba för att få rida, eller liknande. Men vet ni vad som var det bästa; Det kom automatiskt, utan att det kändes så krystat eller irriterat. Det är inte svårt att ge till människor som verkligen vill.
Vart har den mentaliteten tagit vägen? Varför måste folk ha en massa för allt de ska göra numer? Varför kan man inte göra något bara för att vara schysst, för att man ser värdet i det som man faktiskt hjälper till med eller ja... Fattar ni?
Det här är säkert inte bara i stallet det är så, men det är ju där man tydligast märker det. Det fanns inte "förr i tiden" att det var tjejer om stallet som tittade på när någon annan slet med något. Tro fan att man hjälpte till, eller åtminståne frågade om man kunde göra något.
Så vad är anledningen tror ni?
Är det allmänt så att folk är så rädda om sin tid att det inte är lönt att göra något alls som man inte "får något för", eller är det ren lathet, tjurskallighet, eller helt enkelt att det inte funkar så längre?
Jag vet inte och jag saknar tiden när alla ville vara med.
Det tål att sägas att de allra flesta mest var i vägen i början, innan de förstod hur allt funkar, men det GÖR INGENTING! Det är inte det saken handlar om.
Om någon tror att det är småtjejer som driver ett helt stall eller företag så tror jag inte man kan komma längre ifrån. Lost in space...
Men det är fortfarande värt något att dom vill! Det är värt mycket mer än att man faktiskt får hjälp. Det är roligt! =)
Det är kommentarer som "jag vill inte om jag inte får något för det" eller " Ja men får jag rida då?" det gör att jag bara packar ihop mina öron och går min väg. Det är inte det jag vill uppmuntra även om jag LÄTT hade kunnat bjuda på ridning etc om personen i fråga kommit och sagt "självklart kan jag göra det, hur funkar det?" eller liknande... Förstår ni vad jag menar?
Vad tror ni?
Varför har det ändrats så? Har det med storleken på stall att göra? Har vi "vuxit ur" det? I sådana fall är det ju väldigt sorgligt...
Jaja, jag kan spinna vidare på detta hur länge som helst och jag letar verkligen efter ett svar. den som börjar snacka om favorisering, orättvist eller liknande kan slänga sig i väggen. Det där är BARA att blunda för hur det verkligen har gått till, för tänker ni efter så har ni svaret rakt framför er. Alla har samma möjlighet men det krävs ett förtroende.. Och har ni något som ni undrar? Fråga, eller säg vad du tycker! Det tål vi.
Det handlar inte heller om att utnyttja ambitiösa hästtjejer.... Vilket det tyvärr gör i många andra stall.. Men det handlar om att man vill lära ut en viss attityd och vill sprida den runt sig.. jaja...
/Myran
Åska =)
Tyvärr tror jag att detta är en mentalitet som vuxit överallt i samhället och inte bara på tokarp. Jag tror att det bottnar i att människor är mer självupptagna nu. Mat satsar all sin energi på att förverkliga sig själv och sina drömmar, och allt som kostar på då, som man inte direkt kan koppla till förverkligandet, vill man ha "betalt" för. Det innebär ju "förminskat" självbestämmande och självuppfyllande annars.