Ne, det är sant. Tänker man så, planerar man så och sätter ribban så för dagen så blir det inte dåligt. Läste i kommentarsfältet att några påstod att hon inte kan ha haft ett "riktigt" sto för där kan det gå dåligt. 
Men ne, jag håller inte med om det. Jag har inget "tjurigt" sto på något sätt men ni som har sett hur hon är när hon brunstar.. Jag säger bara; Man får ta det för vad det är ;) 
Det var inte länge sedan som jag red ett helt pass utan att typ kunna fatta galopp.... Men jag kände inte att det gick dåligt. Jag kände bara att det var som det var just då. Det ger mig ingenting att älta det, eller bli sur och tjurig. Det är som det är. 

Så jag tycker verkligen att ett mål man kan ha som ryttare är att inte se några ridpass som dåliga.
Alla timmar i sadeln är en vinst i sig vet jag någon som brukar säga =) 
Eller; "Alla timmar i sadeln är värdefulla" och det är sant! Det ger alltid någonting även om man kanske inte känner det just då.

Det handlar inte heller om att vara naiv och inte se sina fel och brister i ridningen. Det ska man göra och dessa fel ska analyseras till sina små beståndsdelar, men inte när man är besviken eller upprörd. Det hjälper inte.

Ytterligare en sak som jag stör mig på är detta envetna fokus på hästen. Hästen är si och så och den gör så för att den är så speciell på det sättet. Hästen skötte sig inte, eller hästen gick så fint, eller hästen lyssnade bra idag. Jag hävdar att ALLTING(förutom möjligtvis när flyktbeteendet träder in kraftigt ;)...) som hästen gör när vi rider är en reaktion på det vi gör först.
Alltså: Bra ridning = Lyhörd häst, dålig ridning = okoncentrerad, trög, stressad häst.

Ja, vad säger ni om detta?
Jag kan inte komma ihåg senaste gången, om jag ens någonsin sagt det, att ett ridpass har gått dåligt.

/Myran