En del människor tränar för att uppnå framgång
2013-11-28 | 00:22:35
| From my point of view
.... medan andra presterar för att undgå nederlag.
Vem är du?
Jag ska vara ärlig... Jag är det sistnämnda. Jag vill inte vara i ett nederlag och det är det som gör mig motiverad att ta i det det lilla extra. Det är ju så fel! Det är så man får prestationsångest och hänger upp sig på fel saker.
Jag är så rädd för att misslyckas att jag inte vågar ge mig chansen att vinna. Det är ju sjukt!
Vi hade en sååå fruktansvärt bra föreläsning det allra sista på kursen "pedagogik och ledarskap" på Strömsholm med en man som heter Johan Plate.
Ämnet var idrottspsykologi, ni vet, målsättning, prestation, hur vi fungerar i kniviga situationer, begränsningar osv. Han var så bra att lyssna på!
Jag tänker bara highlighta några av punkterna som jag tyckte var viktiga! (Förutom den ovan som var väl värd att tänka på)
Känslan styr tanken som styr prestationen
Tänk på den lite grann. Vad är det då som vi behöver behärska och kunna styra? Känslan såklart! Hur många arbetar aktivt med att kunna kontrollera sin kropp genom att kontrollera sina känslor?
Inte tillräckligt många i alla fall.
Såväl verkliga som tänkta upplevelser skapar en grund för kommande prestationer.
Med andra ord: Tänk positivt!
I varje självvald situation SKA DU välja perspektiv själv.
I varje icke självvald situation SKA DU förbehålla dig rätten att förhålla dig till det som hänt/händer.
Ljug inte för dig själv! Det är oacceptabelt. Det betyder bland annat att du aldrig är tillåten att säga "jag kan inte" eller "det går inte".
Med andra ord: Hitta inte på sanningar som inte stämmer.
KRAV vs FÖRMÅGA
Kravet och förmågan måste alltid vara finstämmiga. När dessa två är i balans; Då skapas FLOW.
Träningen måste alltid sträva efter att hålla dessa två i balans.
Kroppen är otrolig!
Kroppen tål hur mycket som helst OM kroppen får återhämtning.
Vem är du?
Jag ska vara ärlig... Jag är det sistnämnda. Jag vill inte vara i ett nederlag och det är det som gör mig motiverad att ta i det det lilla extra. Det är ju så fel! Det är så man får prestationsångest och hänger upp sig på fel saker.
Jag är så rädd för att misslyckas att jag inte vågar ge mig chansen att vinna. Det är ju sjukt!
Vi hade en sååå fruktansvärt bra föreläsning det allra sista på kursen "pedagogik och ledarskap" på Strömsholm med en man som heter Johan Plate.
Ämnet var idrottspsykologi, ni vet, målsättning, prestation, hur vi fungerar i kniviga situationer, begränsningar osv. Han var så bra att lyssna på!
Jag tänker bara highlighta några av punkterna som jag tyckte var viktiga! (Förutom den ovan som var väl värd att tänka på)
Känslan styr tanken som styr prestationen
Tänk på den lite grann. Vad är det då som vi behöver behärska och kunna styra? Känslan såklart! Hur många arbetar aktivt med att kunna kontrollera sin kropp genom att kontrollera sina känslor?
Inte tillräckligt många i alla fall.
Såväl verkliga som tänkta upplevelser skapar en grund för kommande prestationer.
Med andra ord: Tänk positivt!
I varje självvald situation SKA DU välja perspektiv själv.
I varje icke självvald situation SKA DU förbehålla dig rätten att förhålla dig till det som hänt/händer.
Ljug inte för dig själv! Det är oacceptabelt. Det betyder bland annat att du aldrig är tillåten att säga "jag kan inte" eller "det går inte".
Med andra ord: Hitta inte på sanningar som inte stämmer.
KRAV vs FÖRMÅGA
Kravet och förmågan måste alltid vara finstämmiga. När dessa två är i balans; Då skapas FLOW.
Träningen måste alltid sträva efter att hålla dessa två i balans.
Kroppen är otrolig!
Kroppen tål hur mycket som helst OM kroppen får återhämtning.
Och sista tipset för det här inlägget....
Det här ska du SKRIVA NER efter varje träning/tävling:
1. Vad hände?
2. Vad kände?
3. Vad lärde?
Inlägget är skrivet mitt i natten men känslan av föreläsningen sitter fortfarande i och det är då man ska skriva! Då brinner fingrarna! :D
Det här ska du SKRIVA NER efter varje träning/tävling:
1. Vad hände?
2. Vad kände?
3. Vad lärde?
Inlägget är skrivet mitt i natten men känslan av föreläsningen sitter fortfarande i och det är då man ska skriva! Då brinner fingrarna! :D
