Vi har kommit hem, jag, mamma, Boromir och Decibel. Vi överlevde alla 4. Ne men det var väldigt väldigt roligt faktiskt. Vi åkte som sagt till Ulfs sons gård och tränade på att tävla. Vi värmde upp i deras ridhus efter att ha gått banan, hoppade fram helt utan Ulfs hjälp och sedan hoppade vi tävlingsbanan. 
Yes, det låste sig. Anledningen den här gången var att jag ställde mig upp, blev passiv och då fanns det inga avstånd längre. Det var självklart på en trippelbarr som min hjärna fick en meltdown. 
Men vi kom över det och sedan flöt det faktiskt ganska bra. 

Framridningen gick kalas. Inga problem och hoppade max 5 språng totalt. 

Decibel var underbar att rida och väldigt taggad när vi kom ut till paddocken. 

Jag är väldigt nöjd med den här träningen faktiskt. Allting som jag gjorde i Ulricehamn kom fram här också och då får jag ju verktyg som gör att jag kan få till det ändå. Det känns bra 
Så Myran: Ner med röven i sadeln och följ med så löser sig avstånden =) 

Yes sir

Har film från träningen men den får ni när videofy tycker att den kan tänka sig att ladda upp den.... fuck Videofyme.. 

/Myran