När klockan ringer INNAN 5 på morgonen vet man att man är en nörd, galning eller andra trevliga adjektiv som främjar galenskapen i att åka 40 mil för att lyssna på ämnet häst i två dagar. 
Men det är därför vi hästmänniskor är ett slag i sig. När till och med JAG som verkligen inte är gjord för mornar på något sätt fixar detta utan att må dåligt på morgonen - då finns det en drivkraft som ingen på denna jord till fullo kan förstå. 

Så nu slänger jag på mig min (skittunga) ryggsäck och går till busshållplatsen. Pussar lite på min pojkvän här ifrån! Love you! 

Kram på er!
Vi hörs imorgon kväll!
/Myran