Min mamma har ordet igen: 

Make Way (Micke) - Travhäst, född 1985

Jag fick ett telefonsamtal från en bekant angående en häst som skulle slaktas för att ingen ville ha honom. Han var 7 år och dög inte till travbanorna. Han såldes därför som ridhäst till någon som av okunnighet - för man hoppas - red honom både för hårt, fort och hoppade för högt. Han såldes igen, lånades ut, tröttnades på och hamnade i ett stall tillfälligt i väntan på slakt. Slakttid bokades. 
Till Mickes räddning blev han illa biten i strupen av en annan häst och fick en behandling som medförde karens för slakt. Dvs. att han inte fick slaktas förrän en vecka senare. 
Vi hann få nys om situationen och köpte honom. Han var i ganska dåligt skick. Ont i hela kroppen och väldigt nervös och stressad. 
Det var i September men vi släppte honom på bete för lite rekreation. Sen började en lång väg av rehabilitering och försiktig träning. Följt av flera års omskolning. 

Micke var en riktig prins. Han gjorde alltid sitt bästa - och lite till. Jag red mycket dressyr på honom och ett år blev jag tillfrågad om vi inte ville vara med och komplettera ett lag i Allsvenskan. Vi deltog, Micke och jag. 

Han var med oss ända till slutet. Han dog 21 år gammal hos oss. 

Visste ni att Micke och Castor var nästan oskiljaktiga? De var riktiga kompisar. Micka var dessutom lite "het" och när man hoppade kunde man inte bromsa för "nära" hindret för där man bromsade hoppade han av ;) Lite spännande ;) 

Kramar!
/Myran