TRÖTT blir jag! Skärp er!
2012-06-16 | 11:22:00
|
Jag blir riktigt riktigt trött på personer som bara tar och tar och tar. Aldrig någonsin skulle de ge tillbaka om de inte fick något för det.
Men en liten upplysning till er: Vill ni komma någonstans så är det dags att tänka om! Ni kommer inte komma någonstans inom hästvärlden om ni inte ger först! Belöningen kommer därefter MEN BARA DÄREFTER. Räkna inte med att få allt serverat på en räkmacka.
Jag vet att det är många som tror att jag har det otroligt förspänt genom att i princip äga en ridskola och ha 38 underbara hästar i ALLA former. Men vet ni vad: Jag har också jobbat för det. Jag var en riktig latmask när jag var liten men fick helt enkelt tänka om för DET FUNKAR INTE!
INGEN kommer att respektera er som äkta hästmänniskor eller ryttare om ni inte ser till att ta i, visa vad ni går för och se till att vara DÄR DET HÄNDER!
Jag har, och gör fortfarande(!), slitit i jobbiga hagar, mockat tills axlarna värker och det känns som att man är helt mörbultad i hela kroppen. Jag har jagat hästar mitt i natten i ösregn MÅNGA gånger, lagat staket mitt i natten eller i smällkalla vintern, haft lektioner in på sena kvällen i 10 minus.
"Det är ju ditt jobb" hade många säkert sagt och JA, det är det. Det bästa jobb jag kan tänka mig men tro inte att det är skära små moln och luftlätt hela tiden! Det är tungt. Varje dag! Både fysiskt men också ibland psykiskt.
Men jag skulle ALDRIG välja bort det!
Däremot får man nog vackert inse att man "lever häst" när man jobbar med hästar på det här sättet.
Jag tycker fortfarande att det är otroligt viktigt med familjen och lite ensamtid och egentid med den man älskar! Det har väldigt hög prio så missförstå mig inte. Men vi hästmänniskor kommer alltid att lägga mer tid i stallet än vad vi får betalt för och det är så det är. =)
Jag förstår också om man bara har hästar som hobby och inte vill ge sitt allra yttersta och så mycket tid på det MEN då har man också gjort sitt val.
Då går det inte längre att nå toppen och man kommer inte få samma erbjudanden som de som satsar lättare får! Så enkelt är det.
Thats Life!
/Myran - något mer nöjd med livet igen...
Men en liten upplysning till er: Vill ni komma någonstans så är det dags att tänka om! Ni kommer inte komma någonstans inom hästvärlden om ni inte ger först! Belöningen kommer därefter MEN BARA DÄREFTER. Räkna inte med att få allt serverat på en räkmacka.
Jag vet att det är många som tror att jag har det otroligt förspänt genom att i princip äga en ridskola och ha 38 underbara hästar i ALLA former. Men vet ni vad: Jag har också jobbat för det. Jag var en riktig latmask när jag var liten men fick helt enkelt tänka om för DET FUNKAR INTE!
INGEN kommer att respektera er som äkta hästmänniskor eller ryttare om ni inte ser till att ta i, visa vad ni går för och se till att vara DÄR DET HÄNDER!
Jag har, och gör fortfarande(!), slitit i jobbiga hagar, mockat tills axlarna värker och det känns som att man är helt mörbultad i hela kroppen. Jag har jagat hästar mitt i natten i ösregn MÅNGA gånger, lagat staket mitt i natten eller i smällkalla vintern, haft lektioner in på sena kvällen i 10 minus.
"Det är ju ditt jobb" hade många säkert sagt och JA, det är det. Det bästa jobb jag kan tänka mig men tro inte att det är skära små moln och luftlätt hela tiden! Det är tungt. Varje dag! Både fysiskt men också ibland psykiskt.
Men jag skulle ALDRIG välja bort det!
Däremot får man nog vackert inse att man "lever häst" när man jobbar med hästar på det här sättet.
Jag tycker fortfarande att det är otroligt viktigt med familjen och lite ensamtid och egentid med den man älskar! Det har väldigt hög prio så missförstå mig inte. Men vi hästmänniskor kommer alltid att lägga mer tid i stallet än vad vi får betalt för och det är så det är. =)
Jag förstår också om man bara har hästar som hobby och inte vill ge sitt allra yttersta och så mycket tid på det MEN då har man också gjort sitt val.
Då går det inte längre att nå toppen och man kommer inte få samma erbjudanden som de som satsar lättare får! Så enkelt är det.
Thats Life!
/Myran - något mer nöjd med livet igen...