Update för er som inte hänger med: Picasso kom i fredags och ska stanna i Juni för tillridning och vidareutbildning. Han är en helgo Barockpinto på 4 år och valack. Han har bosatt sig bredvid Udina men ska snart få hela rasthagen för sig själv när hon åker hem till sin matte imorgon. 
Det som ska rättas till är att han helst inte ska bocka när man fattar galopp och sedan vore det bra om den långa låga formen befäst bla.

Började med att lina igen, inte för att jag tror att han är speciellt pigg, eftersom han gick ett ganska ordentligt pass ut igår ändå, men för att testa att hänga på en låååång halsförlängare. 
I hans fall levde den verkligen upp till namnet. Halsen blev betydligt längre och han kom på att man faktiskt kunde sänka huvudet och att det var ganska bekvämt. 

Jag vet inte hur ni känner med hjälptyglar osv, men jag känner såhär: Sålänge man vet vad man sysslar med och inte rider med hjälptyglar istället för att ta itu med problemet, så är det ok. 
Jag tycker att det kan vara väldigt effektiva hjälpmedel för att hitta rätt utan massa bråk och negativa upplevelser för hästen. 

I alla fall. Det funkade väldigt bra och vi var på hela paddocken idag också. Hästarna i hagen utanför paddocken tyckte att det var väldigt intressant med en till skäck på Tokarp och stod på rad och tittade ;) 
En gång stannade Picasso (när han såg dem) och hjärtat bankade så att jag hörde det in till mitten av volten. Då var det väldigt spännande tyckte han nog ;) Haha, sen fortsatte han relativt avspänt. Cool häst!
Jag måste dock erkänna att jag glömde av kommandona du sa till mig, Emmelie, men det funkade bra ändå ;) 

Red sedan och testade alla basicsaker som bara måste funka. Skritt och trav på det spår jag ber om (höll mig på fyrkanten för att inte tappa bjudningen), vända när jag ber utan att glida ut med bogen åt något håll (den slinker gärna ut åt vänster) samt stanna och gå igång när jag ber om det. 
Det funkade ganska bra. Speciellt att stanna eller byta gångart neråt. Då var det bara att sätta sig. 

Filippa var gullig och fotade också =) 

Jag upplever Picasso som otroligt lätt i munnen. På ett sätt är det lättare med hästar som är lite "på" för då är det lättare att hitta en kontakt med dem. 
Det är ingen idé att ta kontakt med en häst som för det första inte riktigt går fram och bjuder och absolut inte på en som gärna drar in näsan och höjer nacken om man tar. Det bäddar för trubbel, så min tanke är "fram fram fram" och "varsågod att ta stöd när du väl är framme". Brukar funka bra =) 


Nu blev det ett sånt här megalångt inlägg igen.. Men varsågoda ;) haha. 

Med galoppen tänker jag såhär (galopperade på lina men inte uppsuttet idag). Jag kommer lägga det mesta galopparbetet ute, så fort han inte ömmar på grusvägarna, för att få lite naturlig bjudning och utan att han ska känna att han inte får plats. 
Till och med våran paddock känns liten när det finns så mycket galopp som det finns i honom och att traggla fattningar därinne just nu känns bara nedbrytande. Så vi testar ute först! =) 
Senare med styrka kommer det självklart att rida galoppen i paddock också, betyligt mindre än vår också, men inte just nu. 

Det var en liten update! =)