Vad hade DU för tanke med din blogg när den startades? Varför började du? Vad var meningen? 

Jag kommer knappt ihåg varför jag började blogga. Jag tror inte att jag kollat på så många bloggar tidigare. Kanske kollade in på Dressyrmupparna någon gång, men jag kände inte till bloggvärlden egentligen något. 

Vet ni att mina första inlägg här på bloggen handlade om smink?? ;) Lite roligt. Jag skrev typ gott nytt år och sedan ett par sminkinlägg. Det var min syn på bloggvärlden då. Det skulle handla om kläder och smink ;) Jag ville skriva om något som inte var så uppenbart som hästar. 
Det skulle bara få en liten kategori. Yeah right. Det gick bra ;) 

Sedan ville jag ha en dagbok som var välkommen för andra att läsa. Jag kände från början att jag skulle tröttna på att blogga om jag förväntade mig och krävde kommentarer för vad jag skrev. 
Om jag hade gått in med inställningen att ALLA SKULLE VARA INTRESSERADE av vad jag skrev skulle jag lätt bli besviken och sluta fort. 

Men, tydligen, gick jag in med rätt inställning och har bloggat i två år på samma blogg, med samma namn i december. Lite roligt =)
Jag tror också att man kan växa med det här tänket. Bloggen får utrymme att växa och den som driver bloggen får utrymme att testa. Jag vill gärna ha en stor blogg. Absolut! Men den känslan får inte ta över för då blir inte MIN blogg bra. 



Så jag tror inte att det tjänar något till att hota med att inte visa vissa bilder eller tjata på sina bloggläsare om de inte lämnar kommentarer. Det ger bara en tråkig stämning som snarare får folk att sluta titta in. 
Däremot har jag också skrivit "lämna gärna någon kommentar" eller liknande några gånger, eller gett länkar till folk som gett frågor till en frågestund, men det är inte samma sak tycker jag. 

Se det istället som så: Skriv ett ÄNNU BÄTTRE inlägg än det förra så att folk helt enkelt inte kan hålla fingrarna i styr utan MÅSTE skriva något till er. Provocera på ett bra och schysst sätt och fortsätt skriva för DIN skull. 

Det är mina tips.. 

Vilka förväntningar hade ni på ert bloggande? 

Kramar!
Myran