När: 
Inte så svårt.. Jag har ALLTID ridit och då menar jag verkligen ALLTID. Min karriär började framför mamma när hon red sin vita springare Tabasco. Då satt jag gott på min blöja på hans manke och somnade när vi galopperade. 
Sedan fick jag min "egen" ponny Pluto (fast han var egentligen min mormors) som jag red väldigt mycket på. Jag kommer ihåg att jag ramlade av efter varje hinder när vi hoppade. 
Dels för att han lutade framåt och dels för att han stannade efter hindren. Vadå knäslut??

Här är jag och Pluto.
Man skulle inte sitta på hans rumpa. Då bockade han av en. Han var kittlig ;) 

Varför jag började rida:
Inte heller svårt. Min mamma hade en ridskola ;) Inte så svårt att börja rida då kanske. Hästar har alltid varit en naturlig del i mitt liv på gott och ont.
Jag vet inte hur det är att vara utan dem, men jag tror att det skulle vara väldigt tomt. 

Det var lite om det. Imorgon kommer det vad jag behöver träna mer på. =)