Trypofobi - en fluga?
2017-04-11 | 14:17:00
| My life
Jag kanske skjuter mig själv i foten nu, men efter att ha varit med i en väldigt rolig och trevlig grupp på Facebook under ett par veckor så har ordet "trypofobi" kommit upp så många gånger att jag knappt kommer ihåg tiden jag inte ens visste vad det var - typ i förrgår.
Det är alltså rädslan för hål om jag inte missförstått något. Tex tvättsvamspstruktur. Grejen i gruppen har varit att man antingen införa förbud mot sk trypofobi-föremål (gruppen heter svåra föremål...) eller att man ska ge en varning i sina inlägg.
Jag känner bara... På riktigt?
Jag vet vad en fobi är, jag lider av en ganska ovanlig själv så det är inte så att jag förminskar fobien i sig. Jag tror säkert att man kan vara obeskrivligt och irrelevant rädd för hål MEN jag hade själv aldrig begärt att andra ska anpassa sig efter mina tillkortakommanden - som en fobi av den graden faktiskt kan vara.
Jag är själv på den nivån att jag inte kan hålla handen på det ställe där en tidning med en bild på min fobi har varit. Det kan ta veckor innan det återställs.
Jag hade fått kallsvettningar, en eventuell panikattack eller kanske till och med börjat gråta om jag såg min fobi på en datorskärm men aldrig i helvete att jag skulle begära att andra personer ska anpassa sig.
Det är min skit - det är mitt ansvar att deala med det.
Är det typiskt Sverige att "någon annan ska..." eller är det såhär överallt? Någon annan ska helst ta ansvar över allt som är lite jobbigt och jag själv - jag ska bara kunna sitta på min räkmacka och alla ska anpassa sig.
Det här handlar alltså inte om att förminska fobier, eller människor med fobier, men någonstans ligger väl det hos en själv?
Är trypofobi den nya facebookflugan eller är det alltså såhär många som är dödsrädda för hål??
/Myran
Det är alltså rädslan för hål om jag inte missförstått något. Tex tvättsvamspstruktur. Grejen i gruppen har varit att man antingen införa förbud mot sk trypofobi-föremål (gruppen heter svåra föremål...) eller att man ska ge en varning i sina inlägg.
Jag känner bara... På riktigt?
Jag vet vad en fobi är, jag lider av en ganska ovanlig själv så det är inte så att jag förminskar fobien i sig. Jag tror säkert att man kan vara obeskrivligt och irrelevant rädd för hål MEN jag hade själv aldrig begärt att andra ska anpassa sig efter mina tillkortakommanden - som en fobi av den graden faktiskt kan vara.
Jag är själv på den nivån att jag inte kan hålla handen på det ställe där en tidning med en bild på min fobi har varit. Det kan ta veckor innan det återställs.
Jag hade fått kallsvettningar, en eventuell panikattack eller kanske till och med börjat gråta om jag såg min fobi på en datorskärm men aldrig i helvete att jag skulle begära att andra personer ska anpassa sig.
Det är min skit - det är mitt ansvar att deala med det.
Är det typiskt Sverige att "någon annan ska..." eller är det såhär överallt? Någon annan ska helst ta ansvar över allt som är lite jobbigt och jag själv - jag ska bara kunna sitta på min räkmacka och alla ska anpassa sig.
Det här handlar alltså inte om att förminska fobier, eller människor med fobier, men någonstans ligger väl det hos en själv?
Är trypofobi den nya facebookflugan eller är det alltså såhär många som är dödsrädda för hål??
/Myran