En lite dubbeltydig rubrik kom jag på nu, men den passar bra..

Tanken idag var att äta en lugn julfrukost och sedan åka till stallet i lugn och ro. Tiden gick och jag ville verkligen inte åka... Det är en ENORM tröskel att ta sig till stallet just nu.. Idag lyckades jag inte. Efter att jag fick ett meddelande från Maddel där det stod att alla hästar förnöjt stod och käkade samt hade gott om halm i sina respektive ligghallar, gav jag mig. Luften gick ur mig och jag förlikade mig med att stanna hemma. Lika bra det känner jag.

Allting påminner om Decibel och bara tanken på henne och de senaste dagarna får mig att vilja kräkas.. Att aldrig någonsin mer få klappa på henne, eller sitta på hennes trygga rygg...Aldrig mer få umgås med henne.. Det gör såå ont.. 

David är iväg hos sina sida släkten på lite julmiddag tror jag. Jag orkade inte... Inte idag. Jag vaknade vid 12 idag.. Om man nu ska se det positiva så börjar bli frisk på riktigt nu i alla fall. I natt är jag dessuto hundledig så då kan jag passa på att vila upp mig ordentligt.

Jag fick jättemycket fina julklappar igår. Jag fick min årsförbrukning av ridbyxor/jobbyxor av mamma. Jag gör ganska exakt åt 4 par om året, då sista paret jag fick förra julen gick sönder förra veckan ;)
Jag och mamma fick även ett par RIKTIGT uppskattade presenter vilket bestod av en jättefina "stall Tokarp, Ridskola" skylt och ca 30 st sadelhängare till den nya sadelkammaren!
Det ska bli så himla roligt att få ordning på allt och när jag orkar ska jag ta tag och städa. Jag ska försöka få in en rutin på allting och inte bara försöka hålla huvudet över ytan.
Jag vet att jag kan hitta ett system som funkar, bara jag försöker.

Det är även dags att på riktigt börja jobba mot mitt och Mistrals mål under 2016. Spännande och lite läskigt måste jag erkänna..

Hoppas att ni har haft en riktigt bra julafton. Trots underbar släkt och vänner så var detta den minst juliga julen för mig någonsin.

Kram på er!
/Myran