Ett kärt hästminne!
2011-07-26 | 09:55:21
|
Jag ska nu berätta om ett väldigt speciellt hästminne som jag har tillsammans med min allra första ponny Tera.
Detta hände för inte alls längesedan men känslan var så otroligt tydlig och bandet emellan oss har nog aldrig varit så starkt.
Det var förra året, 2010 och jag mådde riktigt riktigt dåligt. Jag kände mig uppgiven och ensammast i hela världen. Jag kommer ihåg att jag hämtade Tera i hagen. Jag tog henne i tränset med en gång.
Det var riktigt fint väder ute, sådär en 23 grader och sol.
I hagen vad Tera den första som kom fram till mig, precis om om hon förstod och hon vad glad över att se mig. Jag tränsade, tog ut henne ur hagen och hoppade upp.
Vi skrittade iväg själva och utan egentlig plan. Jag behövde aldrig göra någonting, hon gick ditt jag ville ändå precis som om hon kunde läsa mina tankar.
Utan att säga någonting eller göra någonting tröstade hon mig och jag blev bättre till mods och bara njöt.
Tanken var att bara skritta och bara komma bort, men efter ett tag tyckte både jag och Tera att det var dags för galopp.
Jag vet att man "ska" trava och ha sig innan, men det gjorde inte jag den här gången. Jag bara tänkte galopp och vi var iväg. I galoppen kunde jag bara följa med också, inte en tendens att hon blev lång eller inte orkade hålla galoppen själv, precis som om hon förstod.
Uppför bästa galoppbacken lät jag henne gå så fort hon ville och Tera är inte den som tackar nej till en snabb galopp.
Kraften som en häst kan ge en människa i snabb galopp är obeskrivlig. Det krävs många hästkrafter i en bil för att kunna toppa den känslan.
Sen skrittade vi hem, genom trollskogen. Vi korsade mellan solens strålar som smög sig igenom trädkronorna och hade man lite livlig fantasi kunde man föreställa sig både tomtar och annat onknytt runt omkring sig.
Hästar är ett magiskt djur. De förstår.
Jag älskar min lilla häst <3
/Myran
Detta blogginlägg är skrivet som ett bidrag till Horze bloggtävling med möjlighet att vinna ett presentkort värt 5000 kr på http://www.horze.se.
Kika gärna in på deras sida; www.horze.se
Detta hände för inte alls längesedan men känslan var så otroligt tydlig och bandet emellan oss har nog aldrig varit så starkt.
Det var förra året, 2010 och jag mådde riktigt riktigt dåligt. Jag kände mig uppgiven och ensammast i hela världen. Jag kommer ihåg att jag hämtade Tera i hagen. Jag tog henne i tränset med en gång.
Det var riktigt fint väder ute, sådär en 23 grader och sol.
I hagen vad Tera den första som kom fram till mig, precis om om hon förstod och hon vad glad över att se mig. Jag tränsade, tog ut henne ur hagen och hoppade upp.
Vi skrittade iväg själva och utan egentlig plan. Jag behövde aldrig göra någonting, hon gick ditt jag ville ändå precis som om hon kunde läsa mina tankar.
Utan att säga någonting eller göra någonting tröstade hon mig och jag blev bättre till mods och bara njöt.
Tanken var att bara skritta och bara komma bort, men efter ett tag tyckte både jag och Tera att det var dags för galopp.
Jag vet att man "ska" trava och ha sig innan, men det gjorde inte jag den här gången. Jag bara tänkte galopp och vi var iväg. I galoppen kunde jag bara följa med också, inte en tendens att hon blev lång eller inte orkade hålla galoppen själv, precis som om hon förstod.
Uppför bästa galoppbacken lät jag henne gå så fort hon ville och Tera är inte den som tackar nej till en snabb galopp.
Kraften som en häst kan ge en människa i snabb galopp är obeskrivlig. Det krävs många hästkrafter i en bil för att kunna toppa den känslan.
Sen skrittade vi hem, genom trollskogen. Vi korsade mellan solens strålar som smög sig igenom trädkronorna och hade man lite livlig fantasi kunde man föreställa sig både tomtar och annat onknytt runt omkring sig.
Hästar är ett magiskt djur. De förstår.
Jag älskar min lilla häst <3
/Myran
Detta blogginlägg är skrivet som ett bidrag till Horze bloggtävling med möjlighet att vinna ett presentkort värt 5000 kr på http://www.horze.se.
Kika gärna in på deras sida; www.horze.se
vad bra att hon gjorde dig glad och så igen!:D <3
håller med dig, hon är helt underbar.=)
http://smatokarna.webblogg.se/ 2011-07-26 | 13:46:59