Thanatos

Det var en gång, närmare bestämt år 1930, en liten stad vid namn Buckeye i Arizona. Utanför Buckeye’s centrum låg det mycket rancher där många familjer slet för att klara av att leva ett självständigt liv men i de allra flesta fall fick de leva på mycket lite resurser.
Familjen Jacksons ranch var inte en av dem. Den lilla familjen födde upp Appalosahästar och de såldes för dyra pengar i staden.
Kate bodde tillsammans med sin far och sina tre bröder på ranchen Eagle Creek och hennes intresse för ranchen och hästarna hade med åren bara vuxit sig större och större.

En vårmorgon red Kate och hennes far, Bill, iväg på en långritt ihop. Långritten hade blivit lite av en tradition och ända sedan Kates mor, Rory, dött i lunginflammation, hade Bill och Kate ridit till Chocolate Mountains. De var redan 15 år sedan de var i väg för första gången.
Kate red, som vanligt, på sitt nätta fullblodssto Morning, det enda fullblodet ranchen hade och Bill satt på Machete, en stadig Appalosahingst.

Det tog en dag innan de var framme vid platån. Därifrån kunde de se hur bergskedjan ringlade sig genom landskapet och både Kate och hennes far var rörande eniga om att detta måste vara den vackraste platsen på jorden.
Men inom loppet på ett par sekunder förändrades allt. Machete och Morning blev oroliga och i nästa sekund såg Bill hur något stort och mörkt kom rasande mot honom och Kate. Kate hann bara se hur den gigantiska hingsten kastade sig över hennes far och Machete och pressade ut dem båda mot den höga platån. Kate drog efter andan i samma stund som Machetes ben inte längre orkade stå emot hingstens tyngd och både Bill och Machete föll över klippkanten och ner i den steniga ravinen och de var borta. Hingsten snodde triumferande runt och såg Kate rakt i ögonen som att han ville bekräfta tragedin han ställt till med. Kate stirrade skrämt tillbaka och tänkte vända för att själv slippa slås till marken av hingsten, men innan hon hann reagera hade hingsten försvunnit lika fort som han kommit.
Det var första gången Kate träffade Thanatos.

Hingsten var för Kate inte okänd. Han var känd som mördarhingst i Buckeye och den enda synbara anledningen till att han anföll var för att döda.
Människorna i staden var rädda för honom, sa att han var en demon från andra sidan, att han var ett ont varsel.
Men Kate trodde inte på sån skrock. Hon visste att mördarhingstar inte var demoner utan ett djur med otroligt utpräglat revirstänkande som fötts med ett mod och en aggressivitet som gjorde att deras första försvar var att anfalla. Det var inget övernaturligt med Thanatos.

Kate hade svårt att ta faderns död och kom till slut inte på något annat sätt att få ro, utom att jaga rätt på hingsten och tämja… eller döda honom.
Som hjälp på ranchen hade Bills bror Ryan tillfälligt flyttat in och han tog hand om Kates bröder och jobbade på med ranchen som vanligt. Men det var dags för Kate att hämnas sin far. Först då skulle allt bli bra igen.

Kate packade och tidigt morgonen efter sadlade hon Morning och jakten kunde börja. När ekipaget passerade staden möttes hon av människor som förtvivlat försökte få henne att vända om. Att Thanatos skulle döda henne innan hon ens hunnit se honom, men Kate lät sig inte skrämmas.

Kate tänkte börja sitt sökande från samma plats där hon senast sett honom. Vid Chocolate Mountain på en av de högsta platåerna. Där hon miste sin far.
Minnena slog mot henne med större kraft än hon hade tänkt sig då hon kom fram och alla känslor välde över henne igen. Sorgen och frustrationen och till slut hatet mot hingsten.
Men Thanatos syntes inte till.

Hon fortsatte sin färd i två dagar. I slutet av den andra dagen upptäckte hon en gömd stig som ledde till en stor dal i mitten av Chocolate Mountains. Det var berg på alla sidor om dalen så den låg väl skyddad och gömd. Dalen verkade vara en tillflyktsort för många olika sorters djur.
En liten bit ner i dalen såg Kate en mindre buffelhjord och när hon lyfte blicken ytterligare såg hon dem. Hästarna!
Det var en stor hjord vildhästar av alla möjliga sorter och färger och de såg lugna och fridfulla ut. Fölen lekte bredvid sina mammor och unghingstarna bråkade om det påhittade ledarskapet. Sen såg hon honom.
Han betade mitt ibland ston och föl, ståtlig, vacker och med muskler av stål. Då lyfte han huvudet och såg rakt igenom mig och i hans ögon vaknade en eld som gav mig kalla kårar i hela kroppen. I det här läget backade Kate. Hon kunde inte vinna.

Kate red tillbaka ett stycke och hittade där en lämplig plats att slå läger. Morning fick en liten ranson havre som Kate tagit med sig och hon själv satte sig att äta den sista biten av en präriehund hon dödat dagen innan.
Då mörkret lagt sig över dalen, smög Kate ut i skogen för att leta reda på stigar som användes av vildhästarna. Hon tänkte gillra så många fällor hon kunde hinna med för att få tag på hingsten så fort som möjligt.
Hon hittade snart en vältrampad stig och hon satte upp 5 stycken snarfällor med hjälp av rep hon tagit med sig. Hon visste genom erfarenhet att de slugaste hingstarna alltid gick vid sidan av den upptrampade stigen för att inte efterlämna spår, så fällorna fick sättas där.
Efter ett par timmars jobb gick Kate och lade sig.

Hon vaknade av ljudet från ursinniga rörelser och skrianden. Det verkade som att hon fått napp redan första natten.
Ja, där stod han i all sin prakt, med snarat bakben och slog, stegrade sig och högg vilt omkring sig. Elden i hans ögon var om ännu mer genomträngande och Kate beslöt att vänta tills han själv tröttat ut sig mer. 50 meter bort i en av de andra fällorna stod ett näpet litet sto och såg olycklig ut, även hon snarad i ett bakben.
Kate beslöt att lägga all sin kraft på hingsten och skar loss repet som fjättrade stoet varpå denne snabbt galopperade iväg för att hinna ifatt hjorden.

Efter tre dagar och tre nätter började hingstens eld att slockna. Kate hade vid noga utvalda tillfällen lagt två extra lasson kring Thanatos hals och bundit fast dessa i två träd på var sin sida om hingsten. Hon hade redan förberett allting genom att ta fram tränset hon tagit med sig från ranchen och hennes plan var att få på tränset, använda Mornings sadel och sedan helt enkelt hoppa upp och hoppas att han inte hade krafter över att slänga av henne med.
I slutet av den fjärde dagen hade Thanatos lagt sig ner och då tränsade Kate. Tränset kom på med vissa protester och sedan var det sadeln som skulle på.
Hingsten hävde sig upp på darriga ben efter att den fruktansvärt stinkande varelsen hängt på honom sina onda remmar.
Sadeln kom upp på hans rygg. Thanatos slängde sig och sadeln ramlade av gång på gång. I ett sista desperat försök lyckades Kate att få fast sadel innan den åkte i backen och utan att hon själv skadades.
Efter allt gav hon hingsten en hink vatten. Han drack i stora klunkar och ställde sig sedan och sov.

På femte dagens morgon var det dags. Kate svingade sig upp i sadeln och höll fast i tyglar och sadelknopp för allt vad hon förmådde. Thanatos kastade sig, skriade och slog så gott han kunde med fjättrat ben, men förgäves.
I två hela timmar satt Kate på honom och väntade ut honom. Hingstens krafter sinade snabbt då han varit utan mat i många dagar.
Kate skar loss repet från bakbenet och sedan de två som satt runt hans hals. Och det bar iväg. Kate hade aldrig kunnat tro att det fanns så mycket ursinnig kraft kvar i hingsten och hon hade aldrig känt en sådan snabbhet i en häst innan. Galoppsprången var explosiva och laddade med ren viljekraft och Kate hoppades vid gud att hon skulle klara av det här.
När ekipaget kom fram till en äng avslutades ursinnesfärden i en bockande kamp. Thanatos bockade, stegrade sig, slängde sig och kickade vilt omkring sig. I ett sista desperat försök att bli av med henne, slängde han sig ner på sidan men Kate klamrade sig fast. Hon visste att hon hade lyckats.
Mitt på en enorm äng stod de. Thanatos kropp var löddrig av svett och hela hästen darrade av utmattning.
Kate hade lyckats bryta ner Thanatos vilja med sin egen.

Kate började resan tillbaka till Buckeye och hon hyllades av folket i den lilla staden. Thanatos och Kate skapade stora rubriker på löpsedlarna och överallt i landet pratades det om jäntan, flicksnärtan som besegrat Hin Håles egen hingst.
Det skrevs historier och Kate och Thanatos och om den omöjliga kamp hon utkämpat som hämnd för sin fars tragiska död.
Thanatos och Kate upplevde tillsammans många fler utmaningar, men det tar vi en annan gång. Slut!

My Magnusson

---

Detta ska antagligen sedan bli mitt slutprojekt på 24 sidor i serieform =) Ser redan väldigt många bilder som jag vill teckna upp! ^^

Kramar!
/Myran